Axplock Dalslands historia och forntid

Gömt mitt i en åker är denna märkliga häll lika oansenlig som landskapet Dalsland/ Dal, men rymmer dock nyckeln till förståelsen av Nordens hällristningar som en rituallag för bönderna runt 2300 f.Kr i Evenstorp, Vänersborg

Dalsland, Sverige i miniatyr, Västgötland bortom Vänern, en halv procent Sverige och oftast bortglömt i alla avseende. Inte minst när det gäller arkeologi och historieskrivning, men den som läser min samling data ser nog att det finns ingen anledning till att känna sig liten och mindre värd om man bor på Dal.

Dalslands historia, Dal, Evenstorp, civilisation, dubbelyxa, sockenvapen, hällkistans blomstring, vårbröllop, brödrabo, ulvhedin, bärsärk, kejsar Konstantin

Runt 25 års forskning med utgångspunkt från 1600-talets Dalsland har gett en mycket stor mängd fragment om Dalslands forntid. Min berättarteknik är att skriva runt kända bilder och fakta och foga det in i sin tid och helhet. De har dock blandats in i en sorts allmän historia. Därför försöker jag i denna fil i tidsordning plocka fram det som är från Dalsland eller som vi säger kort Dal och "på Dal" liksom bl.a. Gustav Vasa. Framställnigen kommer att bli kronologisk med undantag av medeltiden i två elektroniska böcker i bokformat

Oxlandet 1600 …

…började jag med runt 1980 eftersom jag såg ett tillfälle att bilda mig en uppfattning om naturasamhället dvs. folk som lever på allt vad naturen ger och tillverka vad man behöver ur sin egen mark för det mesta. Allt detta inklusive föremål går tillbaka till bronsåldern och i vissa fall tidigare. Anders Lignells bok av 1851 "Beskrifning över Grefskapet Dal" var i början en modell och inspiration jag byggde på. Vad jag skriver bygger på faktiska data och klipp ur domböckerna jag grupperat efter naturliga ämnen i bondesamhället.

Melleruds nutida historiker Kjell Åberg har plockat fram data från olika epoker och Tommy Andersson, Högsbyn har bidragit till beskrivningen av adelssläkten Stakerna Riddarhuset 110 med säte på Berg. Under ett par hundra år ägde släkten "nästan allt" av herresäten på Dal och även på Kinnekulle där friherregrenen fick säte i mitten av 1600-talet

http://catshamans.se/indexO.htm

Tidig medeltid på Dal …

Erik av Pommerns skattebok 1413 http://www.catshamans.se/m07medelor/07medelt.htm ger oss proportioner på det medeltida Dal. Då fanns runt 300 skattebetalare, 10 av lågadel, 2 var kungatjänare/ högadel Nordal, 3 kungens avelsgårdar (Dalbergsåtrakten?). Det finns Brytetorp vid Västerråda och vid Löfås Gestad dvs. tidig stormansgård. Folkungarna kan bindas till Gestad och till Nordals Norrkärr m.fl.

… där kärnan i boken bygger på Dals Diplomatarium och utredningar av adelsläktarnas ägande och omnämnande i dokument. Adel inklusive kungar var de första att dokumentera och ägandet är ett bra sätt att spåra släkter och med dem deras historia. Av en händelse ägde folkungarna en del gårdar och vi kliver rakt in i svenska historia med kung Valdemar som flydde till folkungagods och sen hertigarna på Dalaborg. På Dalaborg meddelade sveaherrarna att man tillsätter drottning Margareta som Sveriges rätta husbonde. I resten av Norden reste hon runt och blev vald av folket på landstingen … man kan skämta om svensk förmyndarmentalitet.

Bolstad är unik med sitt torn och var kanske en kungakyrka. Jag har också tittat på det romanska kyrkbyggandet där Dal - Värmland fick sina drygt 40 kyrkor under en kort tid med början i mitten av 1100-talet.. Det finns en unik bok om Bolstad kyrkas ekonomi runt år 1500 och vi får en inblick i en katolsk kyrkas roll som centrum och handelsman i samhället.

http://catshamans.se/indexM.htm

Holm sockens fornlämningar

Tar här min hemsocken Holm som exempel och provruta på lämningar från stenålder till järnålder. Det har gett mig grepp om vad som finns kvar. Samtidigt öppnar det ögonen för att våra bosättningar ligger inte alltid på forntida marker. Att kunna sin omgivning och dess historia är en förutsättning för att man ska förstå

http://catshamans.se/holm/0Holm.htm

http://www.catshamans.se/holmD/0holmkom.htm ca 100 bilder med kommentarer om tillståndet i Holm sockens fornlämningar … säkerligen likadant på de flesta håll

Forntiden

Dessa fynd från Dal är bevis på att megalitkulturens idéer nådde Dal under fjärde årtusendet även om vi inte har en enda gånggrift.

Människan har använt verktyg i mer än en miljon år. Man räknar normalt inte att det är civilisation när naturfolket håller vår-, midsommar- höstfester allt beroende på de lokala förutsättningarna för liv. Lämningar efter eldar, hyddar och sådant lämnar spår medan det är svårare att hitta bevis för festplatser där man kanske sysslat med vissa ritual. I arkeologi är det så enkelt att om det inte finns fysiska bevis har ingenting existerat

Vad vi kallar civilisation börjar för 6 - 7000 år sen när vi ser spår av ritual såväl i föremål som i storstenbyggnader och vi har därtill vissa hällristningar som komplement. Då kan vi se att de ledande = de äldre sätter i system att upplysa, förfina, utbilda att bli medborgare där man underförstår stadssamhälle, medan folket utanför antas vara obildade barbarer … allt enligt den akademiska definitionen. Här nöjer vi oss med lägre krav och ser civilisationen när de äldre etablerar ett system som får folket att följa en ledning och ett ritual. I de nordiska bygderna fanns det inte folk nog för tidiga stadssamhällen. Men man följde modet och gjorde sitt bästa eftersom man såg att det var gott att "ha en plan".

Man får anmärka att Egyptens tidiga kultur och pyramider byggdes med samma sorts enkla verktyg som vi finner i våra fynd från stenålderrn!!!

I Norden finns många dolmen/ tripod med låga fötter

Vi har alltid fått höra att megaliter förekommer icke på Dal. Kanske man icke vill se dem …. inte göteborgsarkeologerna i alla fall. Uppallade stenar räknas icke i Götet och samma gäller väl trefoten/ dolmen som fått det idiotiska tillmälet "liggande höna" . Det finns så många former så att en sådan form räcker inte som beskrivande namn. Istället begränsar det kunskapen. Dessutom lär icke ha funnits höns under stenåldern i Norden.

När arkeologerna projekterade etableringen av vindkraftverk på Lianeåsen i Töftedals socken, Dals Ed kommun fann man ett par stycken. Arkeologerna har i alla år sett dem som skräp så det kan finnas mer ut i markerna och en del har försvunnit när man inte satt ett arkeologiskt värde

Se Stenars språk för tolkning

Dubbelyxan är i sin enkelhet den intressantaste eftersom den talar om att jordbruket typ sumeriska Inannaritualet nått Dalsland. I Sumer bars dubbelyxan i procession enligt en sång. Dessa samt amuletter förekom under gånggrifternas blomstring 3600 - 3000. Dubbelyxan symboliserade månens faser och att man "skärade kornet mot makterna" uppåt och neråt … numera använder man pesticider. Även den mångkantade yxan har en månskära och dessa yxor har nog varit för ritual. Observera att båtyxan är tillverkat lokalt och är ett exempel på att flera fynd visar att man anpassade sig efterlokala möjligheter, men följde ändå med moderna.

Var och vad?

Bild Hans Larsson … Större bild

Min vän Hans skickade denna bild från Ånimskog. Vist är det monumentalt! Är det nån som vet mer om monumentet? Är det som en kista? Vilken tid ska det räknas till?

Praktmejsel från Rolfskärr, Tydje på norra Dal

Mejseln är 44,5 cm lång och har nog varit opraktisk som yxa om ens som hacka. Därför kanske vi bör dra slutsatsen att den skaftades som ritualvapen och symbol. Ytterligare en del fynd spridda över Dalboslätten som sockenvapen kan man spekulera i eftersom de är längre än 25 cm. Man har kanske haft en ritualgemenskap inom lämpliga områden på slätten. Ett annat argument är att flintan är importerad från Skåne så att man fick kanske myten på köpet.

Se mer i filen Porten till Dal som syftar på den fina hällristningen på en häll vid Vänern. Den dateras till tiden mellan "de stora djuren" ett exempel i Ånimskog och kalenderristningar som samtidigt var bomarkeringar.

Bomarkering på stor sten vid Stranden i Högsbyn.

Här markeras fyra årstider där paret associerar till Inannamyten. Man finner större ristningar och mindre antydningar på rätt många håll i Norden. Myten låg säkerligen till grund för fjärde årtusendets gånggrift, dös och Vi som markerade "nedstigande i Underjorden" som en symbolisk sådd. Ritualet utfördes vid vårdagjämningen och fullmåne/ nymåne. Vi anar att åtminstone en del dalbor och i synnerhet på Dalboslätten hade liknande kalender och ritual som i de stora kulturerna i söder.

Detta innebär att de närmare förklaringarna ligger i mina undersökningar av Söderns ritual och kalender. Här nämner jag bara de viktigaste med antydan att Eddan rymmer fragment av söderns ritual och Enuma Elish som reciterades vid vårdagjämningen. Essäerna om stenbumlingar finns på IndexS

Tidig astronomi /Tidig världsordning

För att kunna följa resonemangen och få en uppfattning om de bärande idéerna finns en koncentrerad essä om den tidiga astronomin/ kalendern som bestämde utformningen av anläggningarna

Stenrader 1 |Ristade följen | Stenar i rad och cirklar med bl.a. Håvesten Färgelanda kommenterad

Gavrinis … Viet en nordisk variant Megalit-symbolism i måntemplet Gavrinis Carnac och andra gånggrifter samt om Viet som levde kvar långt in i kristen tid på några orter i Danmark och på mynt så sent som Svend Estridsen

Skapelse och världsordning i Sumer och Norden" Den tar upp idéerna i "Första Myten" om hur människan började forma Världsordnigen nån gång runt 5000 till 4000 f.Kr. Där finns ytterligare förklaring till idéerna i megalittemplen. Man kan dra paralleller mellan Eddan och babyloniska Enuma Elish som reciterades vid vårfesten Akitu under minst ett par tusen år

Dals hällristningar lista | Dals hällristningar karta | Karta Högsbyn |

Hällkistans blomstringstid 2300 - 2000 f.Kr. …

Evenstorps ritualkalender är så pedagogisk att vi kan förstå den när vi vet att övre slingan är odlingssäsongen. Raden av "mångubbar" visar hur man synkroniserade månår och solår

Mer än nån annanstans i Norden kan man bilda sig en uppfattning om bondekulturen runt 2000 BC på södra Dal kompletterat med Högsbyns hällristningar. Vi finner parvis hällkistor ofta med spår av förgård, med skäror och dolkar och en hacka som processionens verktyg. Vi får veta om månkalendern och om säsongens ritual. I Högsbyn kan man skönja en paragraf om "handtag" dvs. trolovning som praktiserade ännu på 1600-talet när kyrkan ville ha det i kyrkan för att kunna ta avgift.

Hällkista | Var det hällkistfolket? | Fynd i hällkistor samt Isis hymner | där analysen av Dals hällkistor ger en aning om organisationen av samhället. Vi har pollenkurvor som visar på odling vid denna tid och vi har en stor mängd fynd av flintskäror från hällkistor … här får vi hjälp vid tolkningen genom Evenstorps rituallagar | Odlingens ritual |och Högsbyns Lag om Brödrabo | Lagen om Brödrabo i detalj | ger oss en förklaring till tiden med hällkistor. Det är faktiskt Europas äldsta nedskrivna lagar

NY Bondepraktikan 3000 år | analys av hällen i Högsbyn med ideogram, ikoner, symboler och script man kan förstå som råd till bönder. Den är från Handens period 1200 - 800 BC.

Det är en av de viktigaste filerna som också tar upp Lekarehällen och Isishällen vilka genom gemensam stil daterar till Hästens period som i Leirfald dateras till senast 800 BC genom gravfynd. "Den sörjande Modern" syns på ett antal hällar och associerar till Isis och införsel kan dateras till denna tid

Fotosafari till Högsbyns observationsplats, laghäll och museum Har jag uppgraderat med en dold större version man får genom att trycka på bilden. Men viktigare är att jag lagt in min bearbetning av Länsmuseets dokumentation av 1982. Det är omöjligt att få överblick över hela hällar utan en "karta" av ristningen. UPPGRADERAT

http://www.catshamans.se/albums/fotosafari2/index.html Fotosafari 2 en kompletterande serie med bl.a. rätt nyligen upptäckta bilder. Hittar du hönan? Enligt arkeologerna ska den inte förekomma så tidigt i Norden. Bergklackarna var nyss målade och vi ser det fragmentarisk budskapet på Ängen och i Trädgården. Vidare har lagts till Häll 06 bild och Häll 1, 4 och 5 dokumentation så att runt 10 fält i Högsbyn har översiktsbilder. De täcker i sig hällristningarnas innehåll från fjärde årtusendet till första årtusendet.

Vattenmodern stiger ned Vårbröllop och brödrabo är en fiktion av hur det kan ha gått till när hällkistfolket etablerade sig för 4300 år sen i Evenstorp, Frändefors och i Högsbyn.

Vårbrölloppet kan man animera genom att använda sumer-babyloniska sånger och använda då man stiftade lagar på Dal för runt 4300 år sen. Bevisen att något likt detta måste ha hänt är hällristningarna och i andra hand hällkistorna från denna tid. Fragment ur Dals kultur visar att detta levt vidare till medeltiden

Harg, kalender, symbolskript

I brist på bättre kallas anläggningen harg, fast man vet mycket lite om hur den sådan såg ut och hur den användes. Uppgifterna är motstridiga däremot känner vi väl till viets V-form. Det användes att sikta in sig och fånga stjärna, sol eller måne vid vårdagjämning och när månen stod lägst i augusti.

Brons - Järnålder med invandring från Egypten kanske…

… har lämnat få artefakter på Dal förutom bronsdolken från Säter. Sen är det frågan om vi ska inlämna Dal uppströms från Göta Älv i en möjlig invandring från Egypten i mitten av bronsåldern. En nyskriven essä behandlar det faktum att Göteborgsområdet har haplogrupp T mtDNA gemensam med Egypten och den är hela 22 % på båda ställen och rätt så signifikant … se Influenser. Det är fakta som ger organiskt samband och icke bara spekulation.

Handflatan finns bara i Högsbyn, Skepplandas Krokodil och Ingedal, Östfold

Inte nog med det. I Alvhem finns en hällristning som har egyptiska symboler. Mer intressant för Dal är HANDEN i Skepplanda som associerar till främst Karthago och handflator finns ett par exemplar i Högsbyn vilket är ende ställer jag känner förutom en förekomsten i Östfold. Annars förekommer i Danmark Bohuslän-Viken en senare UNDERARM man lite slarvigt kallar Handen. Templet i Hazor, gamla Kanaan finns altaret med två underarmar hållande upp månen … se Exodus Den s.k. Ronarudden ser ut som en bondekalender och som börjar med en Handflata.

Handen är influens från Canaaniterna i Libanon - Syrien som förde med den till Karthago där den ses med arm. Förmodligen är Ronaruddens hand en av de tidigaste. Det innebär förmodligen att medan andra observerade vårdagjämning Öster observerade man i Söder vid Stranden. Det innebar att man fick gå ett kvarts varv bakåt på stjärnhimmeln och då blev det Handen/ Kräftan … i Egypten gjorde Ramesses IV 1160 BC en kalenderjustering av samma typ som senare Julius Cesar och då blev det nya fixstjärnor och Karthago och Högsbyn tolkade på sitt eget sätt

Lekarehällen i Högsbyn är egentligen tredelad och visar när Hästen introducerade några hundra år senare som främst Karthagos symbol. Vidare tycks Häll 06 vara ritad i samma stil och kan möjligen vara introduktion av en typ Isis och Ormen är möjligen den astronomiska symbolen.

Ändock har jag kunnat "gräva där man står" och funnit en del material som kan förklara vissa stenlämningar. Jag är bara ute efter idébärande företeelser för att kunna förklara samhället och vårt arv tankearv i språk och institutioner. Förmodligen fortsatte hällkistorna att användas länge och världsordningen ska icke förväxlas med vårt begrepp "religion".

Dal har storhögar som om det skulle ha varit en ordning i härad Storhögar

Det nya vi ser är domarringarna och en del med den speciella dalsländska formen att uppträda i par antyder fortsatt brödrabo sen hällkisttiden. Det kan också vara att ena ringen användes för samling och den andra "lodaring" för att tillreda gemensam måltid och gille. En kontinuitet som fortsatte till medeltidens pargårdar. För att finna ursprunget sökte jag mig till Levanten och i Moseböckerna fann jag några bärande meningar. Moses ställer sig på en sten som i anglo-skandinaviskt språk kallas fotpall/ fodpald och där vi faktiskt finner en i Frändefors. Den folkvalde skulle stå på en sten för få sin värdighet att "stå över folket". Altare och tingsten kan vi inte datera men förmodligen är de från järnålder men de kan vara bronsålder. Ett speciellt fynd hos Richard Dybeck är att i Dals Långed kan ha funnits en upphöjd tingsplats av samma typ som vikingarna etablerade på Isle of Man.

Nordals Olympos … stora högar, domarringar och skepp på Östanå

Guldålder 100 - 600 AD

Fyndfattigheten under brons - guldålder kan helt enkelt bero på att arkeologerna inte har grävt i större omfattning. Det hänger i mycket samman med att vi inte har utbyggnad av vägar och tärorter. Vi får ändock en indikation på att det fanns herremän också på Dal. Det återstår för kommande generationer att kanske hitta en halsring eller två. I alla våra betraktelser får vi lägga in brasklappen "Efter vad vi vet för närvarande"

Till fyndet hör ett häktespänne i brons, 3 koniska silverknappar med djurornament, 3 silverknappar med ansiktsmasker samt silverbleck med koncentriska halvcirklar/ "månar". Förutom dessa brakteater finns fynd från Berg, Ödesborg; Dalen, Rölanda; Lunnane, Töftedal samt ett fynd med okänt ort vartill hör en mindre guldring. Frågan är om en dalslänning ligger bakom ordspråket på brakteaten som kopierar ett mynt av kejsar Konstantin från Trier och Arles dvs. början 300-tal

En romersk kejsare och Lupus ammar Remos and Romulus, Undley Suffolk, England

GAGAGA MAGA MEDU

Texten har gett uttolkarna många problem redan från början. Runorna är s.k. anglofrisiska dvs. där man har gjort speciella runor för att kunna uttrycka det vokalrika språket som fanns i väster. Vi har rationaliserat det till våra Å, Ä, Ö bl.a.

De tre orden har man tolkat "yla / gagga … pojkar/ söner …belöning". Min tolkning från höften efter att ha läst förslag är "Yla med Ulven pojkar så får ni belöning". Det finns ett ordspråk på Dal. "Vill man äta med ulvarna, får man tyta (yla) med dem"… eller kanske legionärer haft det med sig hem?

En gissning är att germanernas förhållande till romarna var som mellan björn och varg. Ur detta föddes Ulven / Ulvhedinen är egentligen abstrakt och en beteckning på leda Fi. Den egna sidan tar på sig "björnsärken" och blir bärsärk. Spiralen kan här tolkas "ge och ta" vilket väl ungefär var förhållandet mellan legionärer och Rom.

Låt oss fortsätta lite om kejsar Konstantin och frågan om nordiska legionärer tog med sig kristendomen när de kom hem. Det behöver ju inte skilja mer än att katolska hade sina helgedomar i kyrkan medan arianerna ville på urgammalt europeiskt vis ha helgedomen i det fria. Dock finns undantag och man kan aldrig vara kategorisk i en mångfald. Det är knappast tänkbart att nordborna kunne vara okunniga om kristendomen sen den blev statsreligion i Rom ca 300 AD. Dels handlade man speciellt med Rhenområdet, dels började man som legionärer och snart nog fanns ett speciellt garde och senare också rytteri

Det är också tänkbart att man kunnat bilda kristna enklaver i dåtidens glest bebyggda Norden och utan statsbildningar och kungar vi känner till. Om man hade någon idé om styresskikt var det nog konfederationen och där varje medlem/medlemsfolk var sina egna herrar.

Richard Dybeck skildrade dalbors liv på 1840-talet. Ett av hans intressen var dåtidens arkeologi. I Brålanda antecknar han om den numera försvunna Tånshögen diameter stor dvs. ca 25 meter. Ovanpå den ska ha funnit liksom ett bord med fyra fötter. Vidare är det möjligt att det funnits en ramp till bredvid liggande Dyrehög av samma storlek. Ramp nämns på några ställen liksom en "aveny" i Högsbyn Tisselskog. Det är ju den sorts utbyggnader som försvinner först när plogen går allt närmare mitten av högen.

Altare har funnits även i stenkrets på vissa platser såsom Bandane Valbo en tunn stenhäll vilande på fyra stenar. Så även i Baggetorp Valbo en stenkrets med 11 stenar och i mitten låg en tunn häll 3 x 2 meter och 30 cm tjock.

Efter att kejsar Konstantin fogat sig och gett religionsfrihet föreskrev han hur ett altare ska bestå av en stenplatta och fyra bordsben i motsats till grekiska altare med en platta på en pelare … Se även Lilla Joreds fynd av silverkors jag inte lyckats hitta bild på än. Jag tycker det finns fog att fråga sig om inte det fanns arianska familjer i Norden vid denna tid. Vi får inte glömma att heruler och kelter föredrog arianismen. Skillnaden mellan katolska och arianer var politisk eftersom kejsare Theodosius vill ha kyrkan i sin kupade hand och gjorde skillnaden teoretisk.

Vikingatiden

Denna period är nästan lika fyndfattig. Men vi har bl.a. det stora fyndet från Tillhagen. Där har vi ortnamnen Tennladan och Kopparbyen alldels i närheten och det ligger nära till att gissa ett urgammalt säte för handel i åmynningen. På Dal finns också några gärdar som heter "hall" och torde ha varit en tidig form av kungsgårdar. Detta fortsatte under medeltiden som Strätet där man höll marknad och ibland fanns nån hantverkare där. Vi har också ett par vikingatida fynd från Dals Ed och Färgelanda vill jag minnas. Våra härader utvecklades säkerligen från urgamla koncentrationer av folk i Valbo, Ed, Tössbo, Gestad, Bolstad, Brålanda och Holm för att nämna de största.