Efter Me kom Sumers lagar

Sumererna utvecklade sedvanelagar att täcka samhällets problem efterhands de uppstod. I denna essä ser jag speciellt efter kvinnans position i det sumeriska och babyloniska samhället. Förutom nedskrivna lagar fanns moralen i myter och sånger som muntlig tradition

Enlil, tre jordlås, ritualsamhälle, moraliska regler, Inanna, mångudinna, återfödande, Ishtar, Enki, Eridu, tidlagen, Gud Syster, Sumers lag, sjusovareveckan, Urnammu, Europas äldsta lag, handtag, Hammurabis lag, hemgift, barnaföda, äktenskapskontrakt, judendom, kristendom, Hezekiel, tjänarinna, slav, Assyrier

Sumers lagar | Hammurabis lag | Lagars ursprung| Brödrabolagen|

Första myten |Inannamyten | Sumers zodiak | Sumers astronomi | Egyptens kalender | Egyptens myter | Indus | Indus i Idaho | seglare i rumtiden |indexI |hem |

Ett femtital Me var lag i tidiga samhället

En av mina läsare frågade om kvinnans ställning i det sumeriska samhället. Det är inte lätt att svara generellt eftersom Mesopotamien bestod av små stadsstater som även påverkades av Elam/Luristan i Persien där kvinnan tycks haft en särskild ställning. De kanske levererade myten om Enlil och barnsbördens gudinnor dvs. de tidiga kvinnliga gudomarna

Man har funnit bitar av myter på kilskriftstavlor och det finns fragment av fler varianter. De tidiga är ofta fragmentariska. Det är ett långt tidsperspektiv där sen Babylonien bestod till sista årtusendet, men övertog det mesta av det sumeriska fr.o.m. ca 1700 BC. Vi måste använda Hammurabis babyloniska lag för att kunna se helheten och att han använder gamla sumeriska gudomar

En av de tidiga myterna handlar om hur guden Enlil, urkraften skiljde jord och himmel och kan kallas kärleken eller den första betäckaren. Han möter en flicka vid kanalen i Eridu och förför henne. Gudar får inte våldta och han och flickan döms till Underjorden och där föds Sin som är såväl nymånen som kornet som växer eftersom det egentligen är en jordbruksmyt.

… i dessa dagar 14 feb -2005 kommer det osökt att tre stora starka grabbar i skift knullat musen av en flicka i 8 timmar. "Vi har inte gjort något fel!" Brännvinsadvokaten Leif Silbersky menar att alla som ifrågasätter misshandeln är "vansinniga". Inte heller åklagare och läkare ser något fel och blod- och urinprov kastades bort utan att analyseras. Det är en bit kvar tills vi kan kalla Sverige civiliserat.

I myten finns inbakad en kanonisk regel våra odlare fortfarande använder. Det gäller tre jordlås /tre fåror i Tor som Enlil måste bryt på väg till Underjoden, en trestegsmetod för att nå det fuktiga skiktet och bereda jorden för tillväxt ... den senare babyloniska myten har sju steg till underjorden och det visar att stadssamhället behövde ritualet och inte kunskapen, eftersom sju steg inte ger nån rationell mening egentligen.

Om vi vill förstå ritualsamhället ser vi att moraliska regler var inbakade i myterna. Här ser vi första beviset för kvinnans ställning att hon måste vara gift förrän hon avlar barn. Det är för att skydda henne och barnet som måste garanteras en försörjning och vård. Ritualsamhället i sig innebär kanoniska regler, vilket i praktiken är att de äldre har utarbetat regler man lägger i munnen på gudarna eller då inbakar i myterna. De fungerar som ett moraliskt tvång att efterlikna gudarna. Ritualsamhället bestod under nästan hela sumeriska tiden och vi har en känd lag Urukagina's lag 2350 BC se nedan.

I dåtiden var egentligen alla jordbrukare vilket vi kan se specielly i Hammurabis lag där det förutsätts att medborgarna har odlingar … Vi kan jämföra med vår medeltid där de mindre städernas innevånare hade jordbruk eller åtminstone en större trädgård. Det fanns helt enkelt ingen handel eller möjlighet att förvara livsmedel och de var dyra. Man var även tvungna att hålla djur man kunne mjölka om vintern. Husdjur är levande kapital på många håll i dag … I Mesopotamien hade då varje stad sin version av myten inklusive sin egen gudom i vars namn stadens medlemmar verkade. Vi ser det sen i ortnamnen fram tills verkliga personer tog över.

För enkelhetens skuld har jag tecknat Inanna-myten i mina essäer. Den var först så vitt vi kan se och nådde Europa under fjärde årtusendet. Egentligen handlar alla jordbruksmyter om att "gå-i-jord-och-stiga-upp", men där det exempelvis i Egypten var Osiris som skickades till under jorden och hans son Horus som steg upp. Myten nedtecknades sent när man fick den egentliga kilskriften ca 2300 BC. Det innebar att man på det lilla utrymme på lertavlan kunne få mycken text. Dessförinnan uppbars myten av prästerskapet och templen.

Folket hade fördelen att veta vilken egentlig betydelse idolerna/ gudarnas namn hade. För oss är de rotvälska och vi har svårt att se andemeningen. Vi ser Inanna som en person med mänsklig gestalt medan hon egentligen animerar regnet och vattnet som bär fruktbarheten och möjligheten till tillväxt. En annan aspekt är att hon till sammans med Ereshkigal, underjorden skapar villkoren för tillväxt. Så dessa animeras som första steget vid sådden och också vid avling och skapande i allmänhet.

Vi känner till att Inanna var stadsgudinna i Uruk. Hon framträder som en idol och försteodlare för folket. Därtill var hon uppfinningarnas moder som löste problemen och fann på nytt såsom exempelvis skuggande träd. Hon gick i spetsen för odlarna och hade klätt upp sig för att locka folk. I städerna följde man henne varje månadsfest eftersom hon var nymånen. Man kan säga att man nötade in sånger och ritual i folks medvetande. Ordet har en förunderlig makt och långa slingor av ord gör spår i hjärnan som minne. Mystiska förklaringar tycks lättare fastna i hjärnan än enkla.

Stenmonument finns från åtminstone femte årtusendet om inte tidigare. Under fjärde årtusendet blir det i Västeuropa en "boom" med dösar, långdösar, gånggrifter och underjordstempel.  De har det gemensamt att de manifesterar ritualet Mångudinnan går i jord och stiger upp. Åkerbruket var den drivande kraften men även andra naturnäringar kunne bruka ett säsongsritual. Den underförstådda idolen symboliserar vattnets kretslopp som driver naturens tillväxt. I centrala Sumer kan vi sätta Inanna som vattnet/ nymånen och Ereshkigal som underjordens livmoder ofta symboliserad med ormen och Hydrans stjärnbild. Det är återfödandets process och inkluderar vården/ Amman som vårdar barnet/ plantan.

Myten handlar om animerat återfödande som är möjligt bara för växtlivet. Den egyptiska myten är en skev parallell med Osiris som dör i Underjorden men Horus/ Tiden/ Tillväxten "hämnas" genom att bli nytt liv. I Voluspa hämnas Vile Odins död och det finns lite kvar av den ursprungliga jordbruksmyten. Bibeln lättar helt från jorden och där handlar det bara om socialt liv att ta död på Människosonen vars ande sen flyger till väders på urgammalt sätt egentligen. … man har funnit symboliska fågelvingar även i neanderthalarnas gravar … Nattvarden handlar sedan om att äta Jesu kropp och blod lärde jag som barn och jag kunne inte få ned oblaterna och vinet eftersom jag kände mig som kannibal.

I början hade även de små tätorternas befolkning egna odlingar och man kan jämföre med vår medelstid första städer. Ritualet hade en mening för alla. Med förtätning och specialisering bleknade den rationella meningen och till det medverkade templens präster som utformade texter och processioner att passa publiken. Nu kommer familjerelationer och det sociala livet i staden i centrum och förblir det framtill våra dagar. Det syns i att idolerna bildar familjer och konkurrerande grupper men fortfarande med specialisering för att avspegla samhället. Överklassen behärskar det nya och det blir ett vapen att förföra massorna genom att man följer i ritual och procession … I vår tid följde jag aldrig Elvis därför att jag har för kraftig röst. 

Man kan kalla det ritualålder under sumeriska kulturen när folket följde året med templens ritual. Sumeriska litteraturen berättar om Enki, "den första på jorden", Ninhursag, "hon som ger tingen namn" eller Uppfinningarnas Moder och Ninmah, "hon som provar först". Enki är planerare mer än skapare och ger Världsordningen.. Dikterna berättar om Livsträdet och de ting som behövs för att skapa ett samhälle och dess näringar. Sumererna är praktiska utan hybris/ övermod att skapa allt på jorden såsom i Bibeln. Många forskare gör misstaget att tillämpa biblisk syn och vokabulär på det sumeriska.

Världsordning och skapande är en naturlig process i samhället från fjärde årtusendet då vi kan dokumentera det i lämningar och början till skrift. Det är så nytt och enkelt att vi kan se den klara logiken och metaforerna. Det blev vanligt att använda den sexuella akten som metafor för all sorts skapande eller arrangerande av tillväxt. Vi använder det också ibland. Skapande är alltid frågan om att ha två komponenter och det är därför vi ser moderskap och systerskap i framställningarna.

Poesin och animationerna komprimerar såväl historia som ritual så att vi kan greppa helheten. Sumererna var specialister på att skriva myter så att även ett barn kunne ta till sig intrigen. Me-begreppen var iconer för olika moment och även moraliska begrepp i vardagen och som ibland manifesterades i sånger och processioner … se sången om Me nedan.

Stadsgudinnan Inanna i Uruk blir som en sammanfattande symbol och kan säkerligen också ha varit bärande idol och speglande den sumeriska kvinnan. Kvinnan åtminstone i Elam ägde hemmen och det speglar de sumeriska modergudinnornas ställning. Det finns tecken på att Susa och Elam/ Luristan, Persien varit dominerande landet mellan Zagrosbergen och öknen i väst under fjärde årtusendet. Arkeologin i Susa ligger några hundra år före Eridu, Ur och Uruk. Men jag ser i detta perspektivet de båda kulturerna som en helhet. I min essäer Handmannen har jag berört den tidiga handeln runt arabiska halvön och till Nilen såväl mellersta Egypten Nekhen/ Naqada som Nildeltat.

I sumeriska symboliken ser vi Nymånen och Morgonstjärnan med rosett och stjärna som symboler fram till ca 1700 BC då babyloniernas Ishtar tar över även om Inanna finns kvar i de ursprungliga sumeriska städerna. Se Lingua franca och exempelvis Mursilis traktat visar spridningen. Ishtar kan man inte utan vidare sätta likhetstecken till Inanna eftersom hon var mer krigsgudinna och hennes myt med sonen Tammuz som älskare är inte riktigt lika om vi ska vara noga. Avläggare av dessa finns i Levanten såsom Astarte och andra som är liknande men svårare att exakt jämföre. Det fanns Astarte-tempel också i Egypten. Mansdominansen började växa från Sargon ca 2300 BC och nådde sin höjd under assyrierna i mitten av sista årtusendet då slöjan uppfanns.

Me-begreppen har vi från Inanna-myten där hon fick dessa av Enki i Eridu, den första staden myterna sprids ifrån enligt legenden. En av dikterna räknar upp dem … se nedan. Inanna dricker Enki full under äppelträdet och lyckas stjäla insignier och texter. Det är en "hederlig stöld" med en förgrymmad Enki när han nyktrar till. Det är en variant av våldtäkten där man behöver en förklaring till "skapandet" och innebär icke att Eridu på något vis gör Inannas stad Uruk beroende Eridu.

Inanna är gudinnan och naturligtvis kan hon inte bygga men myter kan knytas till henne som idol. De Äldres Råd i Uruk fick alltså en ordning för sitt samhälle och byggde tempel åt gudinnan. Man utförde alla symbolakter som behövdes för detta liksom första gångens odling som sen kommande släkten upprepade varje vår … Inanna lurade pojkarna

Det säger sig själv att de städer som hade en gudinna i vars namn man verkade respekterade kvinnorna högt. Vi har inte skriftliga bevis från städer med manlig gudom. Men exempelvis Nippur hade Enlil och fragmenten ovan med sonen Sin är från den staden och även andra städer hade Sin efter vad vi vet. Så länge man levde i ritualsamhället med dess kanoniska regler kan man anta att folk nog följde gudarnas påbud officiella och underförstådda bud.

I sin enkelhet är all Me just ett ord/ begrepp där vi sen får tänka oss till vad man menade med det. Folket sades vara "gudarnas ben och verktyg" … ungefär som i dag när överheten förutsätter att vi agerar som man påbjuder. Egentligen innebär det också att människan var del av gudomen och liknade denne. Det är illustrerat i hettiterna AEDICULA där varje del av ledarens kropp representerar en funktion i samhället. Vi ser samma symbolik i flera kulturer. I forntida symbolik är varje detalj oftast betydelsebärande och gudarna är idoler och "role-model". Bibeln övertolka väl lite denna symbolik med att Eva var Adams revben. Vi kommer ju alla från "det lilla benet" som behöver en livmoder för att skapa liv. Man kan inte vara utan nåndera.

På de flesta håll i Mesopotamien var en mångud domare över naturen och uppehället och det hänger sannolikt ihop med att månen stod för tidlagen. I Egypten var Toth, månen skrivaren som höll koll på tiden och bokförde resultaten av verksamheten. Det var närmare än solguden som stod för den mer diffusa solvärmen.

Här följer min tolkning av Diane Wolkstein och Samuel Noah Kramers översättning av en lista med Me. Det finns ingen logisk ordning och man ska bara läsa och låta sjunka in. Jag skulle gissa att det är en ramsa man bevarat muntligt sen fjärde årtusendet och sen tecknade ner när kilskriften kom. Men först en bild som passar in

Detta är urbilden för sumeriska civilisationen där guden Enki framför Livsträdet överräcker jordbrukets insignier till stadsgudinnan Inanna, vattnet som ansvarig för att hålla jordbruket igång. Deras kronor symboliserar fyra årstider och är stiliserade tjurhorn. Detalj från Urnammus stel ca 2000 BC. Prästkungen plöjde första furan i vårbruket och det var faktiskt sed i Japan fram till vår tid att kejsaren utförde symbolhandlingen.

.

Han gav mig det höga prästerskapet,

gudomen,

den nobla varaktiga kronan,

kungens tron.

Han gav mig det nobla scepter,

staven,

det heliga måttet och repet,

den höga tronen,

herdeskapet,

kungavärdigheten.

Han gav mig prinsessans prästinna,

den gudomliga drottningens prästinna,

besvärjelseprästen,

den nobla prästen,

offerprästen.

Han gav mig sanningen,

nedstigandet i Underjorden,

uppstigandet från Underjorden,

gödslaren Kurgarra.

Han gav mig dolk och svärd,

den svarta dressen,

den färgsprakande kjolen,

det lössläppta håret,

det bundna håret.

Han gav mig standarden,

skallran,

konsten att älska,

att kyssa fallos,

att ha samlag,

att köra fort.

Han gav mig det rättframma talet,

det förtalande talet,

det förförande talet,

älskogens kult,

den heliga tavernan.

Han gav mig det heliga kapellet,

den heliga prinsessan i himlen,

det genljudande instrumentet,

konsten att sjunga,

konsten att vara gammal.

Han gav mig konsten att vara hjälte,

maktens konst,

förräderiets konst,

rakframheten

att plundra städer,

att dikta klagosånger,

det jublande hjärtat.

Han gav mig bedrägeriet,

det rebelliska landet,

vänligheten,

resandet,

den säkra rastplatsen.

Han gav mig snickarens konst,

kopparsmedens hemligheter,

kunnigheten att skriva,

smideskonsten,

lädermakarens konst,

valkarens konst,

byggnadskonsten,

konsten att arbeta med säv.

Han gav mig lyhördheten,

uppmärksamheten,

de heliga reningsritualen,

den flödande pennan,

att lägga hett kol i hög,

fårfållan,

rädslan,

konsten att skrämma,

bestörtningen.

Han gav mig lejonet,

att pyssla om elden,

att släcka elden,

den uttröttade armen

den samlade familjen,

avlandet

Han gav mig den vänliga

beröringen,

rådslaget,

Hjärtlindringen,

att avge dom,

att fatta beslut

konsten att göra öl

Och jag sa: Jag tar det!

Inanna tycker om öl och i en sång sägs att hon sitter vid gudabordet och dricker öl "i ansiktet av Lejonet" Det betyder stjärnbilden Leo som var aktuell vid midsommar och kanske den sumeriska skördefesten. Det är välbekant vilken inställning vi i vårt land har haft till öl. Det har funnits forskare som velat påstå att sumererna var alkoholister. Den enkla sanningen är att ölet var en lösning på hur man skulle få rent kokt vatten under vintern. Dessutom är öl näringsrikt och man behöver inte tänder för att tugga.

De flesta forskare använder begreppet "tempelskökor/ templets prostituerade" medan jag ser att de ursprungliga texterna använder begreppet Guds syster. Vi har nog inte bevis för vad som pågick i templen och vilken funktion prästinnorna hade. Vi vet att de var omgärdade med stränga regler och var avsedd att presentera en andlig stil templet och guden stod för. Vi ska vara försiktiga med att pådyvla kristen moral och nidskrivande … se mer nedan

Vår kunskap kommer förstås mest från tempelområden och städer, medan vi vet mycket lite om folket i glesare bebyggelse. Templet var centrum för rituallivet med en utåtriktad verksamhet och en hierarki inåt. När vi läser att Inanna klär sig och sätter upp håret efterliknade prästinnorna detta och det spriddes sen till folket vid högtidliga tillfällen. En annan lista tar upp musikinstrument som Me såsom gusilim, lilis, ub, mesi och ala att leda sången och understryka meningarna efter vad vi kan förstå ... I mitt samhälle är det endast till första maj tåget går med musikkåren.

Dessa Me påminner om min barndoms bondesamhälle där folkmunnen förutom en del ordspråk och bibelcitat från de gamla gummorna hade man då korta tummregler: gyllne snittet, gyllne medelvägen, "för mycket och för lite skämmer allt" och "man får ta det onda med det goda". Den sista regeln speglar såväl Eddans symboler av två motstridiga ormar som sumerernas lista ovan där man är medveten om att man kan icke liksom Bibeln renodla något man kallar det "goda". Man skulle hamna i hyckleri och skenhelighet eftersom det är emot hur människan reagerar i trängda lägen. I en relativistisk värld och tillvaro kan man inte peka ut något absolut som håller i tiden. Biologiskt skulle det vara mot naturen eftersom uppbyggande och nedbrytande krafter balanserar ut varandra. Sumererna var realister och kände naturen och sig själva.

Från de äldres råd och prästerskapet fanns en baktanke att folket och i synnerhet pojkarna skulle inspireras att gå med i tåget och sen göra jobbet på åkrarna. Som vi ser ovan är prästkungen "förstaplöjare" och hans folk ser till att mäta upp odlingarna dels för att något ska bli gjort, dels för beskattningen. Till utrustningen hörde fridsstenar kuddurru vilka hade stjärntecken som angav att åkern var fredad under denna tid.

De sumeriska texterna har flera steg tills jag skriver dem på svenska. Vi får lita på att alla led har gjort sitt bästa för att tolka respektive original. Förmodligen har de rituella texterna skrivits och kopierats i något tempel. Det kan t.o.m. ha varit prästinnor som stått för nedtecknandet av det muntliga folkminnet. Exempelvis Sargons dotter Enheduanna vet vi skrev egna poem. Texterna ger ofta ett naivt intryck och att sumererna var "för" snälla. Men kanske det har varit en attityd och tempelfolket levde i en "skydda verkstad". De var vana att tro att folk i allmänhet följden den kanoniska ordningen "gudarna föreskrev" i ritual och texter. Att tro gott om folk lägger press på dem att vara snälla.

Bakom all Me fanns förstås även en mängd oskrivna och underförstådda praktiska regler vi knappt kan rekonstruera eftersom vi vet för lite. De levde i sin stadsguds namn och de äldre eller texterna föreskrev reglerna. Om man följde dem och det gick fel var det förstås gudens fel … ej heller i våra dagar ser vi tjänare i staten göra fel. Det är vist ett särskilt släkte … Å andra sidan visar listan Me att de var beredda på svek och förtal och vilka andra svagheter människan har. I Hammurabis lag ska vi se speciellt på det som rör kvinnor eftersom det inte brukar annars intressera manliga forskare att ge en manlig bild av kvinnan.

 

Sumers lagar

Månen var i hög grad bärare av Tidlagen, ett kontinuerligt ritual som styrdes av prästerna. Man kan säga att det var "otänkligt" att nån skulle störa den verkliga eller underförstådda processionen eftersom det var som att stoppa/ sabotera Tiden. I sånger lär vi att man måste kalla det prästkung som fick utföra bröllopet med gudinnans ställföreträdande i de städer där man hade kvinnlig gudom och han var alltså överstepräst. Vi ser en dubbel funktion av andlig och världslig ledare i många kulturer.

Den andra funktionen är, vad vi känner igen hos kungar att ansvara för lagen, vara högsta domare, var instans för överklagande och ibland också laggivare. Kung tycks vara en senare utveckling från ett De Äldres Råd ... i ett fall nämns siffran 50 i en stad. Man möter uttryck som "alla gudar / gudinnorna" vilket antyder att man ibland hade rådslag. … i vår hällristningar ser vi bruket av 7 - 13 idoler för säsongen, vilket kan indikera ett byaråd.

I något stadssamhälle hade man sjusovarveckan då man insköt dagar i kalendern för att jämna ut året. Då var prästkungen fritagen för plikter och man valde en ur befolkningen. Vid ett tillfälle var det en "fiskmånglare", en kvinna som sålde fisk. När den rättmätiga dog under festen fick hon ta över när vardagen började igen. Ett exempel på den ohögtidliga inställningen till vem som var högst.

Man får hålla i minnet att samhället kopierade myterna i sin vardag med gudarna som idoler. Lagarna blev i hög grad sedvanelagar som beslutades i den takt problemen dök up. Från texterna i Ugarit känner vi ett lagläsande par med ansvar att kunna lagen. Det påminner om vad som ryktas från Västgötland i äldre tid… se exemplet Mursilis traktat för bruket av idoler för olika saker även inom juridiken

Det fans inget ord för 'lag' i Orienten. Sumeriska 'Di' eller akkadiska 'Dinu' betyder det lagliga fallet, det lagliga beslutet och själva processen. Ni-si-sa = misaru refererar till rättvisa som högsta gudomen kompletterad med ni-gin-na = kittu 'beständighet', 'hederlighet'. Alla gudar hade ansvar för skydd av lag och solguden Utu/ Shamash var den främsta i detta avseende Rättvisan. I strikt mening hade man icke världslig lag utan endast religiös lag. Beslut rörande handel var inte så viktig som de mer centrala teserna

Äldsta lagfragmenten hittills Urnammu 2095 - 2047 BC

Samhället är en pågående process och styrs av utvecklingen av tillväxten i befolkningen och näringarna. Alla samhällen har en lång historia och i alla kulturer följer utvecklingen samma mönster med tillväxt av byråkrati när de blir större. Lagar utvecklas inte ur förflugna idéer i nån kungs huvud utan av ett behov. Befolkningen måste godkänna det som rätt och billigt annars kom det sumeriska ordet amargi = anarki i bruk när folket revolterar. I Sumer var "den goda Herden" en gyllne princip.

De flesta får förmodligen lära att babyloniska Hammurabis lag är den äldsta. Arkeologin brukar göra absoluta scoop och proklamera nya fynd som det absolut äldsta och sen finns det i alla böcker. I detta fall är det inte rätt eftersom vi redan ser Urnammus lag i föregående. Men helt säkert finns tidigare lagar och man refererar till dem exempelvis Urukaginas Lag från ca 2350 BC. Det finns ett dokument om administrativ reform som visar att medborgarna hade rätt att veta varför vissa saker straffades. Tjuvar och äktenskapsbrytare dömdes att stenas och på stenarna skrev man deras namn

Det är ingen större kraft i att vi fördömer förfädernas moral så länge det förekommer dödsstraff i Amerika … eller när "Sverige som är bäst" tillåter att tre stora grabbar våldtar en kvinna i 8 timmar. Eller när vi misshandlar vår natur. Vi bör ju komma ihåg att brott och lagbrytare är sällsynta och det ska inte får skymma helheten. Sen är lagregler inte ett bevis för att brott förekom i nån större omfattning. Vi har i våra tidiga hällristningar indikationer på att folk var beredda att försvara sina odlingar.

Urukaginas fragment visar bruket av frasen "LUGAL (Stor Man/ prästkung) genom avtal med gudarna". Det är äldsta indikationen på att en dödlig tar rollen som ställföreträdare för gudarna … det hör till mönstret av upptrappande av personlig maktbruk i samhället. I Rom var Augustus den första att utropa sig som "gudaboren". I Danmark fick kung Nils påvens brev i början av 1100-talet där det sägs att kungadömet är givet av Gud.

Sen blir Urukaginas efterföljare Sargon och sonen Naram Sin var de första att använda makt för att förena Tvåflodslandet från Babylon till Ur och han utsträckte väldet även till Ugarit och Levanten. Förmodligen uppstod behovet av nedskrivna och proklamerade lagar när dessa började ta sig makt. Folket ville veta vad man hade att rätta sig efter. I slutändan vilar kungamakten på folkets förtroende.

Ur-Nammus eller kanske hans sons lag från 2050 BC har mindre än 47 paragrafer i det dåliga skick man hittills lyckats bevara och endast få av dem kan läsa fullt ut. Man har dock fått fram att lagen var uppburen av ett avancerat system med specialiserade domare; att vittna under ed; formaliserade juridiska beslut samt möjlighet att döma den skyldige till skadestånd. Lagen gav att man kunne avsätta korrupta män, skydd för den fattige och straffen var i proportion till brottet … tidigare hade man exempelvis Nanche, amman, en gudinna som "krävde" skydd för den svaga.

I våra hällristningar ser vi att nyheter kom nästan omedelbart så fort det hände i Södern. Det är knappt nån tillfällighet att man vid denna tid ser Evenstorps och Högsbyns lagar. Det kan t.o.m. var så att små folkgrupper flydde undan Sargons välde och bland dem fanns bildade som tog med sig odling, metallurgi, lärde konsten att spränga sten för hällkistor samt hade nedskrivna lagar. Sen anpassades de till lokala förhållanden och det symbolspråk man kunne förstå. Brödrabolagen i Högsbyn speglar sumeriska myter om frid mellan herdar och odlare och i Evenstorp ser vi en rituallag med samma organisation som i Sumer.

Man kan tala om Europas äldsta lagar på Dal. Huvuddelen av säsongsritualen var förstås bundna till naturens gång men det var bra att ha ett stödför minnet. Vi får en klar indikation att man delade bosättningen i odlare och avlare liksom Inanna och Dumuzi i Sumer. Äktenskap genom handtag var i bruk på Dal tills kyrkan tog överhanden i slutet av 1600-talet. Lagen böjas med ett par nakna fotspår och avslutas med en värnformel med nakna fotspår och det är klart att det är frågan om Nymånen, regnets/ vattnens gudinna Inanna eller motsvarande namn

 

Några av Hammurabis lagkoder

Den mäktige 2,25 m höga stelen där Hammurabi får lagar och insignier av solguden Utu/Shamash (flammar på skuldrorna). Notera att man beundrade den forna Gudea, 2100-talet genom att Hammu bär en liknande mössa som på Gudeas statyer. Vi förstår visdomen av att hugga lagar i sten och vi får dem i oförändrat skick i dag. Stelen finns i Louvre, Paris

När Anu den ädle kung av översta Anunaki-gudarna och Bel, herre av himmel och jord som gav ländernas öden anvisade Marduk, son av Ea, Rättvisans gud som dömer den jordiska människan och gjorde Marduk stor bland Iggigi (skapelsegudarna). De gav det lysande namnet Babylon och gjorde det stort på jorden och grundade de eviga kungadömet som är så solitt som de i himlen och på jorden.

Då kallade Anu och Bel mig med namn, Hammurabi, den upphöjde prinsen som fruktar Gud, att rättvist regera landet och förinta galna och brottslingar, så att den starka inte ska göra den svage illa; så att jag må regera över svarthuvudfolket likt Shamash och upplysa landet till välmåga för folket

Marduk är Babylons stadsgud. Här följer en hel A4-sida där Hammurabi prisar sig själv och räknar upp skyddsgudar och tempel i de länder han samlat under sitt paraply. Lagen består av 282 paragrafer som bygger på sedvanelag och avkunnade domar. Lagarna inkluderar ekonomiska (priser, tariffer, export, import och handel); familjelagar (äktenskap, skilsmässa, otrohet); brottslighet ( mord, misshandel, tjuveri) och civil lag (skuld, slaveri). Straffen bestämdes med hänsyns till lagöverträdarens status och. Lagen är avfattad på akkadiska som ligger nära sumeriskan och blev officiellt diplomatiskt språk i största delen av Mellanöstern.

Den engelska versionen följer säkerligen så nära som möjligt originalet. Man ser att dåtiden jurister var minst lika noga som våra när de skrev lagtexter. Tyvärr blir det svårläst eftersom man försöker täcka problemet så noga som möjligt. I vissa texter förenklar jag lite eller skriver om så att det ska bli lättläst utan att förlora andemeningen.

Här tittar jag lite på inledningen men sen mest på kvinnans ställning i Sumer-Babylon

1. Om någon snärjer en annan och lägger band på denne och det kan bevisas, ska snärjaren dödas.

2. Om någon åtalar en man och denna kastas i floden och sjunker får åtalaren tar över hus och egendom. Men om Floden visar att mannen är oskyldig och undkommer oskadd ska åtalaren dödas och den åtalade får överta åtalarens hus och egendom

3. Om någon till De Äldre för åtal om brott och det visar sig det är ogiltigt ska han dödas om det är frågan om värdesaker

4. Om han övertygar De Äldre att utdöma en bot i pengar, ska han få den bot saken producerar

5. Om en domare provar ett fall, fattar ett beslut och presenterar det i skrift och senare bevisas att det är en felaktig dom skall denne betala tolvfallt bötan han gav. Han ska fjärnas offentlig från domarens bänk och han ska aldrig få sitta på bänken

6. Om någon stjäl templets eller rättens egendom, ska han dödas och det gäller också hälaren

Texten talar om De Äldre men också om en domarebänk. En del av detta kanske var föråldrat redan då lagen skrevs. I det följande ska vi se på paragraferna 127- 187 vilka handlar om kvinnor or indirekt barns skydd i lagen. Den normal hemgiften var en garanti om barnaföda åt det förväntade barnet ifall modern blev ensamstående och barnet ärvde henne. Sönerna ärvde vad hon ägde men döttrarna ärvde hemgiften. Om inte det fanns barn gick arvet till hennes bröder. Allt detta var ett socialt skyddsnät

137. Om en man önskar separera från en hustru som fött honom barn, eller från sin hustru som fött honom barn? ska han ge denna hustru hennes hemgift samt en del av nyttjanderätten till åkern, trädgården och egendomen så att hon kan föda barnen. När de är vuxna ska en del av detta ges till barnen. En del stor som åt en son ska ges åt henne. Sen är hon fri att äkta en man efter sitt hjärta

138. Om en man önskar skiljas från en hustru som inte gett honom barn ska han ge henne köpeskilling i pengar och hemgiften hon hade med från faderns hus och han ska låta henne gå

139. Om det inte fanns någon köpeskilling ska han ge henne en mina guld (500 gram) som gifte-skilje

140 om han är en frigiven man ska han ge henne en tredjedels mina i guld

Köp en brud och få hennes hemgift eller låt henne komma med hemgiften. Vi ser samma alternativ som under medeltiden på Dal. På rika Dalboslätten var brudköpen sed. Det är alltid beroende av rikedom och vilken auktoritet råder i hemmet. Ibland arrangerar familjen och ibland patriarken medan även av kärlek är ett alternativ. Att helt tvinga ihop unga lär i längden vara ett dåligt alternativ. Det finns också sparade äktenskapskontrakt från tidig tid där trolovningen var officiell och brudgummen gett gåvan till flickans föräldrar. I sådana fall överenskom fadern om brudpriset.

Man kan fråga sig om mannen hade råd att betala en mina guld, 500 gram för en skilsmässa. Hustrun kunne äga egendomar och gods; hon kunne göra affärer och fick också vittna. Hemgiften var en social säkerhet som hon fick förvalta väl. I indiska Rigveda berättas att de gifta var som var sitt hjul på en kärra … i min barndom sa man att de var tvåspannet framför vagnen. Hon var jämlik i den normala meningen för den typen av samhällen. Däremot var inte andra hustrun jämställt med den första.

 142. Om en kvinna grälar med sin man och säger "Du är inte i samförstånd med mig" måste skälen för hennes beskyllning presenteras. Om hon är oskyldig och inte har gjort fel och han lämnar henne ska ingen skuld läggas på henne. Hon ska tå sin hemgift och återvända till faderns hus.

143. Om hon inte är oskyldig och lämnar sin man och hus i ruin försummande sin man, ska denna kvinna kastas i Floden

144. Om en man tar hustru och hon ger honom en tjänarinna som bär honom barn, men mannen önskar ta en annan hustru får han inte göra detta

145. Om en man tar en hustru som inte ger honom barn och han tar en andra hustru och bringar henne hem då ska denna andra hustru icke vara jämlik med hans första hustru

Naturligtvis är det frågan om social trygghet. Vi får uppfattningen att mannens ställning är husbondens. Hustrun är ansvarig för hushållet och om hon missköter sig kan hon dömas. I jämförelse var Roms lagar mer på patriarkens sida eftersom han fick sälja sina barn högst tre gånger till slaveri. I vissa fall liknade det mer att patriarken fick lönen för barnens arbete

148. Om en man tar en hustru som blir sjuk och han vill ta en andra hustru får han inte fördriva den förste. Han ska bygga ett hus och underhålla henne så länge hon lever

149. Om denna kvinna inte vill stanna kvar i mannens hus ska han kompensera henne för hemgiften och hon får gå till fadershuset

150. Om en man ger sin hustru åker, trädgård, hus och handlingar på det. Om då efter husbondens död sönerna inte gör anspråk kan modern testamentera allt till den son hon föredrar och lämna de andra bröderna utan.

Huvudansvaret låg på husbonde och bröder som herre i huset. Hemgift returnerades till fadershuset i lämplig mån. Filosofin var att så vitt möjligt hålla kapitalet ihop och man anar storhushåll bakom … På medeltidens Dal ägde änkor kanske 10 % av gårdarna eftersom det är naturligt att en viss del män faller ifrån och då har modern ansvar för familjen.

162. Om en man gifter sig med en kvinna som föder honom söner och hon dör; då ska fadern inte ha anspråk på hemgiften som tillfaller hennes söner

163. Om en man gifter sig med en kvinna och hon dör, då ska svärfadern återbetala brudpriset. Men mannen har inget anspråk på hemgiften som tillfaller hennes fadershus

164. Om svärfadern inte betalar tillbaka brudköpet får mannen dra ifrån detta och betala resten av hemgiften till fadershuset.

Vissa regler är naturliga och normal rätt

154. Om enman befinns skyldig till incest med sin dotter, ska han drivas i exil från platsen

155. Om en man trolovar en flicka med sin son och hans son har samlag med henne och om sen fadern besudlar henne och blir upptäckt ska han bindas och kastas i Floden.

156. Om en man trolovar en flicka med sin son och denne inte känner henne och om han sen besudlar henne ska han betala en mina i guld och kompensera henne för att ha tagit henne ur fadershuset. Hon kan sen gifta sig med en man av sitt hjärta.

157. Om någon befinns skyldig till incest med sin moder efter fadern ska båda brännas

158. Om någon överaskas efter sin fader med husbondens hustru som fött barn, ska han drivas ur fadershuset

 

Judendom och kristendom har en helt annan attityd till natur och människa och kan inte konkurrera med sumererna i visdom. Dessa är fortfarande som små barn vid "de gamla sumerernas fötter" … fast det skulle de förstås aldrig medge -;). Tyvärr överskuggar dessa ofta vår kunskap om det verkliga tidiga Mesopotamien. Söker man på Google nån fråga om Mesopotamiens kultur nog får man upp en kristen/ judisk tolkning och dessa misstolkar ofta den egentliga meningen för att passa egna syften. Det är fundamentalismen den självrättfärdigade Moses introducerade och ingen kristen vågar ifrågasätta Moses. Han var den första att hör Guds Röst och hade förstås alltid rätt. Han och profeterna hade i grunden lånat allt från Egypten och babylonierna.

Det är måhända naturligt om Hezekiel i fångenskap förtalade babylonierna, Tyre och resten av grannarna i Levanten. För honom var kungen av Tyre och kungen i Babylon är "Lucifers agenter som omstörtar världen likt musiken prostituerade för egen vinning" och han eldade på judarna att själva erövra världen: Det har gått över 2500 år och man ser ingen eftertanke trots att profeten Amos varnade "Förhäven Eder icke" … för mig och andra som söker sanningen om Mesopotamien får tränga igenom allt förtal.

Jag förmodar att "de gamla sumererna" roterar i sina gravar av skratt när de ser de vanartade barnen missbruka naturen, världen och varandra. Det blir dyrt och ineffektivt och kostar fläsk.

I ritualsamhället finner vi begreppet Guds syster och det är då tjänarinnor i templet och det är lika gammalt som företeelsen tempel där det också fanns eunucker. Det behövdes en mängd folk i alla möjliga sysslor eftersom templet var en stor institution där vi förstås hänger upp oss på månatliga ritual och större fester. De kristna har på judisk försorg kallat dem tempelskökor/ prostituerade, vilket väl är högsta graden av okunnighet. Den obestämda guden/ gudinnan var högsta förebild för folket. Knappast troligt att de förespråkade något som var omoraliskt enligt dåtida världsordning.

Fadern var säkert stolt om han kunne placera sina övertaliga flickor i tempel … det påminner om medeltiden när adeln satte sin flickor i kloster för att det inte skulle bli för många arvingar Tempel/ kloster var centra för bildning och intriger bl.a.… Det var en ära och samtidigt fick man kontakter med de betydande i samhället.

I Sumer gav fadern förutom hemgiften en offergåva till templet. En del blev prästinnor och officianter vid det heliga bröllopet med Inanna om nu inte prästkungens gemål tog huvudrollen. Eftersom hon representerade fruktbarheten var det en inledning av jordens fruktbarhet

Nutidens stadsmänniskor känner inte när saven stiger och man berusas av naturens kärlekslek om våren. Om man har en flicka vid sin sida blir man mer eller mindre tokig … I våra hällristningar symboliserar man det med parning när två cirklar går ihop och skapar nytt liv om våren … här på Dal finns folkminnet från 1800-talet hur ett ungt par älskade före sådden och blandade sperma i utsädet. En sed som går minst 4000 år bakåt till de sumer-babyloniska ritualen. Kyrkan hatar fruktbarhet så det är väl begripligt om inte den kan respektera urtida seder.

För mig är etik och moral enkelt eftersom jag bara följer "Vi de förenade nationernas folk beslutar …" och vilket då innefattar bl.a. de mänskliga rättigheterna. Våra ledare och vi ska bara ge alla människor inklusive förfäderna samma friheter eftersom de är en del av oss själva

Jag försöker leva mig in i forntiden och berättar vad jag ser efter bästa förmåga. Förfäderna kom fram till att solvärme, vatten och jord är de starkaste dynamiska krafterna i vår värld. Vi växer bokstavligen ur jorden och är närda av vad de tre krafterna ger. Folk viste detta tusentals år före Moses vandringar i öknen där han hörde sin Guds röst inom sig och sen fick andra män att höra liknande. Han hörde också kommando att starta kyrka, bygga ett tempel och upprätta alla regler.

När vi ser på det med lite distans ser vi att han lånade ord och metoder från hela Mellanöstern. Exempelvis avsnittet om templet kan vi jämföra med gutéernas Gudea på 2100-talet BC byggde tempel för Ningirsu

17 - 23 Den dagen såg Gudea i en nattlig vision sin herre Ningirsu. Ningirsu talade till honom om sitt hus och dess byggande. Han visade honom E-ninnu (templet) i sin fulla prakt. En enastående tanke vars mening återstod att rätt förstå

22 februari 2005 …ser jag på dessa två med distans och lika stor respekt mot båda. Det är därför jag skriver detta avsnitt om paragraferna om Guds Syster vilka visar med vilken respekt samtiden såg på deras tjänst och liv i Babylons tempel. Samma respekt får Holm kyrkas pastor eftersom jag är världsmedborgare. Här några paragrafer:

178. Om en kvinna fått kallelsen och åt henne fadern har givit hemgiften och dess handlingar. Men om det inte av handlingarna framgår att hon kan testamentera det som hon önskar och det inte sägs uttryckligt att hon disponerar - om då fadern dör ska hennes bröder hålla henne med åker, trädgård och ge henne korn, olja och mjölk i förhållande till hennes andel och tillfredsställa hennes behov. Om de inte ger henne denna del ska de underhålla henne. Hon ska ha avkastningen av åker och trädgård och allt fadern gav så länge hon lever, men hon kan inte skriver över detta på andra. Hennes arvedel tillhör bröderna

179. Om en Guds Syster får en gåva av sin fader och handlingar som visar uttryckligt att hon får disponera som hon vill. Om då fadern dör kan hon överlämna sin egendom om vem än hon önskar. Bröderna kan icke göra anspråk.

180. Om en fader ger en present till sin dotter - gift eller ogift - och han sedan dör, ska hon få en andel från fadershuset och njuta dess frukter så länge hon lever. Hennes egendom tillhör hennes bröder.

181. Om en fader skänker en tempeltjänarinna eller tempelfröken till Gud och icke ger henne en present - och sen fadern dör ska hon få ett barns arvedel av fadershuset och njuta avkastningen resten av livet. Hennes egendom tillhär bröderna.

182. Om en fader skänker sin dotter som hustru åt Mardi (guden) i Babylon och han icke ger present eller handlingar -- om fadern då dör då ska hon få en tredjedels arvedel från hennes bröder i fadershuset. Men Marduk (guden) kan ge hennes egendom åt vem hon än önskar

183. Om en man ger hemgift, handlingar och en man åt en dotter fött av en konkubin -- om sen fadern dör får hon ingen andel från fadershuset

184. Om en man icke ger hemgift och man åt en dotter fött av en konkubin -- om sen fadern dör ska hennes bröder ge henne hemgift i relation till faderns rikedom och säkra henne en man.

Det förutsätts att en Guds Syster förblev ogift, underförstått att hon var gift med gudomen .. inte olikt våra nunnor. Det förutsattes också att hennes jordisk egendom tillföll templet om nu inte familjen hade anspråk. Reglerna för hennes liv bestämdes av templet.

En kvinna kunne skiljas på nära nog på vilken grund som helst såsom om mannen inte hade samlag, barnlöshet, otrohet och även dålig hushållning: Vi märker förstås mest när kvinnan är den skyldiga som i paragrafen "Om hon varit en vårdslös värdinna, varit lat, försummat hushållet eller förtalat man och barn då ska hon kastas i Floden". Det enda mannen behövde göra för skilsmässa vara att uttala: "Du är inte min hustru" och returnera hennes hemgift. Om han kom på henne i otrohet var han fri att döda båda.

Kvinnan kunne inte använda samma ord mot mannen, då blev hon dränkt. Men hon kunne skilja sig och lämna honom om hon kunne bevisa att han inte hade samlag; om han misshandlat henne eller varit otro. Då kunne hon ta sin hemgift och återvända till fadershuset

127. Om någon pekar finger åt en gudssyster från templet eller åt nåns hustru och det kan bevisas, ska pekaren bringas framför domarna och hans ögonbryn skäras bort

128. Om en man tar kvinna till hustru och inte har samlag med henne är denna kvinna ej hans hustru.

129. Om en mans hustru ertappas i samlag med en annan man, ska båda bindas och kastas i Floden. Men en man kan förlåta sin hustru och en kung sin slav

130. Om en man misshandlar en annan mans hustru, trolovad eller barn-hustru som aldrig haft en man och fortfarande lever i fadershuset och mannan ertappas i hennes säng ska han dödas men hustrun är skuldfri

131. Om en man anklagar någons hustru och hon inte ertappas med en man, måste hon fria sig med ed och får återvända till sitt hus

132. Om en man "pekar finger" mot en annan mans hustru och hon icke har ertappats i säng med en annan man, ska hon hoppa i Floden för sin husbonde. ???(är denna paragraf rätt översatt???)

134. Om en man tas tillfånga och det inte finns uppehälle i huset och hustrun går till ett annat hus är hon skuldfri

Naturligtvis förväntar man sig icke att man eller kvinna bryter "kontraktet". Och paragraferna speglar sin tid … men skiljer sig inte särskilt mycket från vår medeltid. På papperet var det dödsstraff för hor, men omvandlade ofta till bot i storlek av mansbot, vilket förstås gynnade de besuttna såsom det alltid är. Ungdomar försökte man få till giftermål och mannen fick betala barnaförda.

Det fanns gränser för mannens makt

154. Om en man bedriver incest med sin dotter ska han drivas i exil från platsen

155. Om en man förlovar en flicka med sin son och denne har samlag, men fadern senare våldtar henne och blir ertappad ska han bindas och kastas i Floden

Hammurabis lag är den första i sitt slag som så totalt angår folkets vardag. Det brukar icke intressera akademiker som mest är intresserade av överklassens bordskick och intriger. Kungen makt och popularitet hos folket vilade på att denne kunne försvara rättsordningen. Det är ofta beroende av karaktären hos kungen i ledningen och det vet vi inte mycket om trots många fina ord i skrift. Vid sidan om dessa paragrafer om samlevnad finns allt som behövdes om tariffer, egendom, handel och bondelag.

Förutom tjänarinna var slav lägsta klassen och det påminner om vår medeltids begrepp "slav". Det är inte lätt att få grepp om slaven som kunne frias efter tre år. Vissa var krigsfångar; andra var "husfattiga"; det kunne var gäldstraff; föräldrar kunne sälja sina barn till tre års arbete (kanske snarare hyra ut och ta förtjänsten). En slav kunne ha egendom och låna pengar för att göra affärer samt han kunne köpa sig fri. En slavs värde var 1/10 och en frigiven var 1/3 fri man.

175. Om en statsslav eller en frigiven mans slav gifter sig med en fri mans dotter och barn föds har slaven herre ingen rätt att förslava den frias barn

176 Om statsslaven dör ärver den fria kvinnan hemgiften och det hon och hennes man tjänat ihop. Hon ska dela det i två och slavens herre ska ha hälften och andra hälften den fria kvinnan tar till sina barn. Om ingen hemgift ska man dela det hon och hennes man tjänat ihop

Lagar och seder speglar förstå det lokala samhället och är traditionsbundet. I regel är det överklassamhället vi får veta en del om. Sen får vi gissa oss till om bondesamhället tog efter de besuttna i något avseende. I naturasamhället blir det oftast en naturlig arbetsfördelning mellan män och kvinnor. I mindre samhällen skötte förmodligen kvinnorna odlingen fram tills man började dragdjur och till slut sent mannens kelgris hästen. Det finns ingen anledning att göra kvinnosak av dessa frågor och att pressa vår dimmiga moral på forntiden är inte fruktbart … Ej heller att jämföra Leif Silberskys moral som gynnar de som betalar advokater bäst

I minoernas samhälle tycks kvinnorna ha dominerat hushållet och männen sysslade förmodligen mest med handel och att vara på sjön. Idolen var Husets Härskarinna och i bokföringen finns många professioner men mest kvinnor. Man ser volangkjolar på många av idolerna och kanske modet kom från akkadiska kulturen via Ugarit

Om Sparta berättas att kvinnorna var mycket oberoende och laggivaren Lykurgus försökte få dem under lagen men gav upp. Åtminstone överklassens kvinnor använde sin tid till sport och kulturella aktiviteter eftersom de använde slavar för sitt hushåll. Sparta var specialiserade på krigsföring och levererade förmodligen soldater/ vakter till feniciernas skepp vid behov eftersom de annars samarbetade i joint venture med fenicierna vilka stod för idéerna och spartanerna för nävarna.

Grekiska överklassen experimenterade med samhällsmodeller och det är därifrån vi har begrepp som oligarki, plutokrati, tyranni och deras demokrati var bara för överklassen. Aristotle menade att kvinnan var jämbördig utåt sett men annars såg han henne som en slav. Hon var bäst om tyst i församlingen.

Kulturen och männen skapar kvinnans position. Före världskriget var kvinnan ofta vid spisen, men i krigsförande länder kom hon ut i arbetslivet. Skenbart var det en ny frigörelse men snart nog en ny underkastelse. Mannens dominans instiftades med arvslagarna i Sverige på 1200-talet. De innebar att kvinnan är 3/4 man och så är det fortfarande om vi ser till lönerna. Det har varit mycket propaganda från överklassen sen Birger Jarls dagar. Kvinnan kände sig nog friare med lika arv och inte behövdes det något fribrev till karelska kvinnan eftersom hon nog var fri förut

Tillbaka till Hamurabis lag som kan användas som modell för lagar och forntida kontrakt.

Titel och inledning = två tre meningar

Företal 10 - 20%

Lag/ kontrakttext 60 - 70%

Efterskrift 5 - 10 %

Välsignelse för lydnad = två tre meningar

Värnformel mot ohörsamhet 5 - 10 %

Hammurabis efterskrift är rätt lång och vi får en studie i de gängse idolerna som skyddade olika aspekter av lag och verkställighet Shamash, Himlens domare, Sin månguden, Ishtar krigsgudinna, Anu, Bel, Belit, Ea, Adad, Zamana Nergal, Nintu, Nin-Karak och övergudarna Anunaki. Här en liten bit av efterskriften:

De stora gudarna har kallat mig, Jag är den frälsande bärande fåraherden, vars stav är rak, den goda skuggan vilar över min stad, på mitt bröst vårdar jag innevånarna i Sumer och Akkad; i mitt skydd låter jag dem vila i fred; jag omfattar dem med min visdom. Detta för att inte den starke må skada den svaga och med avsikt att skydda änkor och föräldralösa. (Herden bärande ett lam var en av idolerna)

I Babylon finns Anu och Bel med högt resta huvuden i E-Sagil-templet vars fundament är så fasta som himlen och jorden för vittna om rättvisan i landet och bilägga alla strider och hela skadorna. Jag satte upp denna stele med mina dyrbara ord framför min staty som kung av rättvisan

Vi ser Hammurabis präktighet när han väl erövrat riket och det liknar alla senare härskare över större områden. De var helt enkelt tvungna att stå för rättvisa om de ville behålla halsen intakt. Han önskar ochså att alla efterkommande kungar ska praktisera hans rättvisa

Babylons välde höll i 800 år men just denna stele erövrades av Elam på 1200-talet BC och kom fram när franska arkeologer grävde i Susa. Nästa kultur i Mesopotamien var Assyrierna 900 - 600 BC. Det var en militaristisk stat och lagarna blev allmänt hårdare. Man uppmanade till att föda många barn för att ha soldater. Kvinnans ställning försämrades och det var faktiskt de som uppfann slöjan

Vare sig länsherrars hustrur och änkor eller assyriska kvinnor som går ut på gatorna får ha huvudet bart. Länsherrarnas döttrar vare sig de bär sjal eller mantel måste beslöja sig … När de går ensamma ut på gatorna måste de beslöja sig

En konkubin om går ut på gatan med sin härskarinna måste beslöja sig. En tempeltjänarinna som en man äktat måste beslöja sig. Men en ogift kvinna måste ha huvudet bart och får inte beslöja sig. En sköka får ej beslöja sig. Hon måste bära huvudet bart …

Men sumeriska litteraturen blev levande igen när Assurbanibal i mitten av 600-talet hittade ett arkiv med 22000 kilskriftstavlor och kunne förkovra sig i sumerisk kultur. Vist ser vi en rennäsans för det sumeriska. Det var bara det att man förstod nog inte riktig hur mycket världen förändrat sig. Ett exempel är att den praktiska ritualastronomin förvandlades till astrologiska spekulationer utan bindning till naturen. Och lagen om slöjor är icke sumerisk men assyrisk

Leif Silbersky skulle väl gärna fråga om det i Sumer fanns advokater som kunne diktera villkoren för rättvisan.

 

Hammurabi's Code of Laws Translated by L. W. King

http://www.piney.com/BabHamCode.html

Translated text of Sumerian literature

http://www-etcsl.orient.ox.ac.uk/edition2/etcslbycat.html