Hällkista och bondelag

Först tre filer om hur ritual och astronomi började före ca 4200 f.Kr. Vid den tiden bildades den systematiska första Djurkretsen och månkalendern vävdes in i den. Det var en process över minst 1000 år och lite olika i kulturerna och oftast var man bara intresserade av att reglera säsongen med en Svit. Vi behöver ha denna bakgrund som berättar att Dals hällkistkultur hade då ett par tusen år av historia med exempelvis dösar och gånggrifter och månritual som inte finns manifesterat i sten på Dal. Däremot finns en del hällristningar från första perioden i Högsbyn.

Världsträdet och Ginungagap

Alla kulturer har behövt en världsförklaring om hur allting började. Sumerena hade flera poem som inringade skapelsen ur kaos, men det är den praktiska världsordningen Enki, den första på jorden skapar. Förvånansvärt nog kan man se likheter med Voluspa och Kalevala och detta började redan under fjärde årtusendet

Ginungagap |

Ritual-astronomi i Rigveda och på Dal

Här ska visas hur Rigveda hjälper att förstå en del hällristningar och monument Fornastronomin blev gemensam för alla människor. Solen, Månen och stjärnornas rörelser ändras marginellt genom tiden. Det som skiljer är att himlen ser annorlunda ut på olika platser och förändras med precessionen i knapp märkbar takt.

Månkalendern

Inanna från Sumer

Inanna, den sumeriska nymångudinnan och regnet symboliserades med en rosett. Hon tecknades ofta som en kvinna med spretande ben eftersom hon gav sin säd åt sin tvillingsyster Ereshkigal i Underjorden. Dubbelyxan var också en av hennes symboler. Hon dominerade Sumer och några andra stadsstater. Hennes kusin Isthar fanns i Babylon och tog över platsen i vårritualet

Inanna lurade pojkarna | Inanna, Nymånegudinnan, Enki, Ereshkigal, Engelstrup, Enlil, Abzu i Eridu, skålgrop, tre jordlås, tre fåror i Tor, Sin, uppståndelsen, återfödseln, ymnighetshorn, forntidens världsbild, fördrag, stjärnbilden Skorpion, rituella äktenskapet, parsamheten

Dals Världsarv hällkisttiden

…. är nyckel och inkörsport till förståelsen av Skandinaviens hällristningar. En del av denna sajt diskuterar rituallagar och hällkistor i Hästefjordsområdet med Evenstorp som utgångspunkt. En annan del diskuterar Europas äldsta lag med "talarstol" i Högsbyn, Tisselskog. Det unika är att dessa är med största sannolikhet drygt 4000 år gamla Där finns också observationsplatser för ritualastronomi samt vad måste ha varit en tidig tingsplats redan under fjärde årtusendet.

    = NINDA = mat .. = EA = vatten, vattengud.. = LU = man, måne

Vad nu sumeriska skrivtecken på nordiska hällar? Det finns ett fåtal vi kan härleda till Sumer, Egypten, Levanten och Ägeiska världen, men det finns ett femtiotal vi har gemensamt. Det kan vara allmängods eller så är det beroende på att i dåtida världen hade man överallt liknande ritual och liknande verklighet.

I alla händelser är tecknen bevis på umgänge och en viss form av litterär tradition. Hos oss fattas förstås de stora stenbyggnaderna för att det ska kallas kultur … observera ironin mot arkeologiska snobbar. Mina tolkningar bygger på att jag tar minst 400 skrivtecken/ petroglyfer på allvar och försöker förstå dem och sätta dem in i sitt dåtida sammanhang

Ett första steg i civilisationen är våra dösar och gånggrifter vilka visar på gemenskap med hela Västeuropa senast från fjärde årtusendet f.Kr. I Tröndelag ser vi tre jungfrur/ mör som är barnsbörden gudinnor för folk, fä och växtriket. Sannolikt kommer de från Elam/ Persien känt för tidiga kvinnliga idoler. Det finns bevis för att det mesopotamiska månritualet från Eridu med "Inanna stiger ned (och upp)" är själva ritualet bakom dessa mån/ stentempel. På Dal har vi bara enstaka fynd av dubbelyxan för ritual. Förövrigt koncentreras fynden av dubbelyxor till Alvastra pålby, men man ser av utformningen av yxor att ritualet var känt på många platser. Det kompletteras med hällristningarnas ritual. Redan i början av tredje årtusendet kan man ana delning i "socknar" med var sitt processionsvapen dvs. lite större yxor än normalt eller importerat flinta.

Nästa steg är hällkistan gjord av stenflisor som vittnar om kännedom om bergsbearbetning. Man kan inte utesluta invandring av bergsfolk som letade koppar och ten. De kilformade hällkistorna i Frankrike, England och Irland har ofta fynd av koppar. Just den här tiden var bronsålderns början i Västeuropa. På Dal är kistorna spridda över landskapet västra del och i synnerhet på Dalboslätten jordbruksmarker men även i "fjällen" förmodligen letat koppar.

Korphackan förekommer på samma orter som tidigare processionsyxor och den var nog menad för procession och exempel. Här på Dal ser vi att det finns organisation bakom och vi har turligt nog två laghällar som visar på ett organiserat jordbrukarsamhälle. Lagarna är grunden till våra landskaplagar. Vi ser också att en giftermålsceremoni infördes. Det är lämpligt att börja med att vi ser tydliga lagar för 4300 år sedan

Vårbröllop och brödrabo

Vårbrölloppet kan man animera genom att använda sumer-babyloniska sånger och använda då man stiftade lagar på Dal för runt 4300 år sen. Bevisen att något likt detta måste ha hänt är hällristningarna och i andra hand hällkistorna från denna tid. Fragment ur Dals kultur visar att detta levt vidare till medeltiden

Vattenmodern stiger ned

Ritualet leder till civilisation

Vad är väl lämpligare än att börja vid Dalbergsås mynning och denna hela kalender från Älgens Tid runt 4000 f.Kr. Dals unika världsarv är den pedagogiska uppläggningen i hällristningarna och vi fortsätter till en annan från hällkisttiden i Evenstorp

Porten till Dals hällristningar | Dalbergså, kalender, hällristning, hällkisttid, religionsfrihet, Himmelsälgen, världsarv, jordbrukskalender, Gyr i Evenstorp, Voluspa, Disa, Gydjan, Isis, Osiris, Auriga, Orion, skäran, lugal, ramadan

Odling kräver kalender

Vid hällar får man alltid ställa sig frågan om bilderna beskriver verklighet eller saga. Även förfäderna hade sina sagor, vilket vi vet ej minst från Grekland. Så om figurerna har fågelhuvuden är det för att markera att det är frågan om saga och idoler.

Odlingens ritual | Odlingritual, ritualåret, djurkrets, skålgrop, Kräftan, Vågen, Skorpionen, nedgångsritual, fotpar, Björnväktaren, vinterhalvåret .

Hällkistfolket letade koppar?

Frågan är berättigad när vi ser Evenstorps helt orörda komposition. Denna för hela Globen unika ristning ger i ett sammanhang svar på de väsentliga frågorna om våra ristningars avsikt och innehåll. Den är tydligen en rituallag. Den lata kan avsluta läsand

Var det hällkistfolket? | Hällkistfolket, sol- och månkalender, pollenkurvor, dolk, skära, skifferhänge, amulett, Isisdolk, hällkista med gavelhål, rituellt bad, hällkisttid, kopparmalm, kopparletning, ritualvapen, dubbelyxa, båtyxa, kultursprång, korphacka,

Fynden avslöjar ritualet

På Dal skulle man av fynden döma att första försöken med sädesodling börjar med hällkistorna. Men sen måste man fråga vad var det för folk bakom rituella dubbelyxor, båtyxor och mindre hällristningar med Isis och Inannamotiv 1000 år tidigare

Fynd i hällkistor samt Isis hymner | Sädesodling, jordbruk, jakt, fiske, nomad, textil, flintmejsel, flintyxa, Alvastra, ritualtid, återfödande, kaosmakter, Seth, Horus, Odin, lagringens idé, Isis hymner, Isismyten, Plutharkos

Den Nakna som idol

Den sumeriska Den Nakna nymångudinnan och regnet symboliserades med en rosett. Hon lurade pojkarna till åkrarna. Hon tecknades ofta som en kvinna med spretande ben eftersom hon gav sin säd åt sin tvillingsyster Ereshkigal i Underjorden. Dubbelyxan var också en av hennes symboler

Den Naknas Lag | Fornspråk, lag om brödrabo, Karkemish, tjurhornaltare, månkalender, tredelat år, triad av idoler, Laghällen, brödrabo, Den Nakna, harg, jordhuvan, majgren, Ersdagen, votivbåt, värnformel

Den Naknas lag

Tolkningen av denna gjorde jag 1989. Ingen större anledning att ändra den. Inte ens efter att Tommy Andersson och jag funnit en del nya symboler och smärre ändringar. Det ger dock en bild av brödraboet av odlare och avlare för 4300 år sen

Lagen om Brödrabo i detalj | Talarstol, fotpall, Den Nakna, månhorn, Val Camonica, lunula, gorget, brisingamen, giftermål genom handtag, avlarnas lag, tidhjul, sjumannakollegiet, festerna vid Ganges, rituellt bad

Fotosafari till Högsbyns observationsplats, laghäll och museum

Bondepraktikan 3000 år

NY Bondepraktikan 3000 år | analys av hällen i Högsbyn med ideogram, ikoner, symboler och script man kan förstå som råd till bönder. Den är från Handens period 1200 - 800 BC.

Att följa ledstjärna

Ristningarna runt stranden av viken vid Ronarudden ger intrycket av att ha använts som observationsplats. Även enskilda hällar och platser med många små ristningar såsom Ängen, Trädgården och Tingsplatsen tycks ha använts som minne och för observationer

Observationsplatser | Ronarudden, tidhjul, fotsymbol, fotspår, tingsplatsen, Ramadan, Björnväktaren, Samekultur, källkult, Lilla Björn, Koschab polstjärna, precessionen, Osirislik, Toth, Gyrsten,

Harg

I brist på bättre kallas anläggningen harg, fast man vet mycket lite om hur den sådan såg ut och hur den användes. Uppgifterna är motstridiga däremot känner vi väl till viets V-form. Det användes att sikta in sig och fånga stjärna, sol eller måne vid vårdagjämning oc när månen stod lägst

Harg, fanns den? | Harg, Hyndluljod, Åke Holmberg, Grimnismal, Vaftrudnismal, skidgård, V-format vi, Stonehenge, Alvar Ellegård, relativitetsteorin, spekulation, kvantteorin, kosmiskt tänkande, Gyrsten, skålgrop definition, offergrop, Goan, blot, stjärnkarta, ritualastronomi, Tiden, ritualbåt, datering tingsplats, stjärnbilden Auriga

Rekonstruerad harg

I detta avsnitt binds hargens idé till himlavalvet och ritualastronomin. Här ses hargen som ett staket runt himlavalvet för att fånga djurkretsens stjärnor. Varje fjärdedel av kvadraten motsvarar ett kvartal och stjärnornas läge jämförs med ett ursprungsläge från ca 4200 f.Kr för att hålla koll på precessionen

Hargens idé | Alta, Stonhenges guldbleck, deklination, Auriga, Orion, Perseus, Aries/ Vädur, Örn, Hunden/ Skytten, Herkules, Skorpion, Björnväktare, Ramadan, Järestad, stjärnkarta, djurkretsen, Båtlyftaren, Shu, Baldersmyten, Sigurdsristningen

Att förstå enkla lagar

Om man ser våra förfäder som isolerade primitiva vildar kan det vara ett oöverstigligt hinder att se de forntida samhällenas lag och ordning. Ännu svårare är det att se internationella överenskommelser hur man skulle bete sig mellan folkgrupper

Urtidslagar på hällar 1 | Lite om metodik, religionsbalken, kungabalken

Lagbalkarna

Allmänt i symboliken är det svårt att skilja mellan symbolerna för förenande av två parter i samhälle och näring eller i giftermålet. Giftermål har säkerligen i alla tider setts som mer än att få två ihop och att få dem att ta ansvar för sina barn

Urtidslagar på hällar 2 | giftasbalken, ärvda balken, jorda balken, brottsbalken, köpmålabalken, byalagsbalken, Lekarerätten, rättsetik

 

Stenmonument | Dals Världsarv | Bronsålderns idéer | Vikingarnas anor | Medeltid | Stormaktstid | Tolka symbolik |gamla gudar |Essäer |Essäer2 | Globala länkar | litteratur | konventioner | tidslinje |karta Högsbyn |hem

© Catshaman
Last Updated:


Anslut dig till diskussionsklubben scanidea

Member of Scandinavian Society for Prehistoric Art

Bengt Hemtun
Korsgatan 12 A, Mellerud
S-46433 Sweden
catsha@catshaman.com
phone 046-0530-41925