Plats för tabeller

Tillägg om innehåll i boken Oxlandet om Dals medeltid samt andra uppgifter som service åt läsaren

Innehåll, priser och prylar,yrken, Stockholmspriser, litteratur, ordlista med medeltida begrepp

Innehåll | Priser och prylar | Stockholmspriser | Yrken | Liten ordlista  |Litteratur

Oxlandet| Hushållet| Seder| Kvinnan| Skatt & Handel| Samhället| Stormakt| Innehåll| Tidig medeltid | sitemap |hem |

Innehåll efter tema … OBS endast temarubrikerna är länkade

Oxlandet

Förord

Tomt är tegs moder

 

Oxlandet

Hagen

Oxen i dag

Ängen var smörbolet

 

Hertigens landskap

Heden efter överbetning

 

Lagringens problematik

Skog, kas, säter, rud

 

Medeltida husordning

Helgårdar, halvgårdar torp

 

Brödrabo urarva på Dal

 

 

 

Naturahushållet

Örslösanöden

 Att välja boplats

 

Åkerbruket

 Invistarhus och utvistarhus

Avsättningsmöjligheter

 Mangården eller framgården

 

Åkerbrukets omfattning

 Parstugans förlaga

 

Kajsa Warg

 Inredning

 

Den utsatta människan

 Städernas munnar att mätta

 

Vad naturen kan ge

 Framsynt reform

 

Kalendarstavar

 Husesynsordning 1681

 

Kulturgränser

 Syneprotokoll

 

Bolby och tun

 Räntan hur stor?

 

.

Seder

Bondepraktika

Arvskiftet

 

Det katolska

Olaus Magni regler

Sommarhalvåret

Feodalkvinnans rätt

 

Eldritual och våroffer

Bondejungfrun

 

Skördetid

Allmogekvinnans historia

 

Bondbröllop

Kvinnans juridiska ställning

Ätten

Olikheter

 

Ätten en bördsrätt

Soldathustrun

 

Ättetänkandet

Moder Jord

 

.

Kvinnan

Isolerade självhushåll

Övrig lös egendom

 

Rationellt om många

Bröllopsseder

Kvinnosysslor

Priser och prylar

 

Bryggningen

Katolska helgon finare?

 

Livets skola

Trollkonster

 

Betyg på bondmoran

Löst folk

 

Övrigt om kvinnors verk

Försäkring mot det okända

 

Allmogedräkt till vardags

Älskar ... älskar ej

 

Kvinnans findräkt

God tro,... helst tjock is

 

Mansdräkten

Carl von Linne´ 1745

 

Den tredje dräkten

Huskurer

 

Knektuniformen

Några medeltida symptom

 

Ryttaruniformen

Häxprocesser

 

Allmogesilver

 

 

 .

Skatt & handel

Skatteskruven dras åt

Malmletning

 

Blodsmak ger mersmak

Fyrtio skeppund tackjärn

Löneskillnader

John Ehlers försök

 

Grundskatterna

Paul Rokes lyckas bättre

 

Jordeboksräntan

Handelskrig

 

Mantalsräntan

Bönhaseri

 

Övriga pålagor

Om Sveriges handel

 

Beskattningen

Kvarnar

 

Skattesmitare

Andra kvarnar

 

Bondeplågare och fogdepuke

Stampar

 

Älvsborgs lösen

Miljöförstöring

 

Sparsamhet

Övrigt hantverk

 

Karl IX:s försök

Olika yrken nämnda

 

Historiska möjligheter

Marknadsplatser

 

Arrendator av Dal

 

 

 .

Samhället

Kungsvägar

Gemensamma ärenden

Postbönder

Djurfångsförordning

Skjutsrättare

Brandstod

 

Landskapsvägar

Laga fång av jord

 

Vägbyggare

Mansbot

 

Småvägarna

Saramal

 

Den vägfarande

Bondestrejk

 

Rastställen

De lovar men håller inte

 

Gästgiveri

Kyrkans egendom

 

Tingshistorik

Från skriftermål till gapstock

 

Nya tingsordningen

4 rdr och ett fläskstycke

 

Tingshus

Socknens ekonomi

 

Tingsrätten

Det litterära arvet

 

Förhandlingarna

En nitisk präst och rättsröta?

 

Mitt namn är Skamfot

Gunno B Dahlstjerna

 

 .

Stormakt

Vad blev det av dem

Sjuårskriget 1563–70

 

Utskrivningar

Älvsborgsfejden 1611–13

I fält

Hannibalsfejden 1644–45

 

Kommentar

Krabbefejden 1657–58

 

Wästgöta-Dalregementet

Gyllenlövefejden 1675–78

 

Fotfolket i fält

Allmogens besvär

 

Wästgöta-Dal ryttare

Örnässläkten

 

Indelningsverket

Brödrabo är bäst

 

Övrigt om kriget

Boskapslängden

 

Det sjätte laga fånget

Slätbeskrivning

 

Avslutning

Om gårdsbibeln

 

 Stakerna

Stakeätten växer

Stakeättens anor

 

Till Svante Nilsson Sture

Ägarlängder

 

Från kyrka till adel

Ägartabeller

Rydboholmsbrevet

Wästgöta--Dalregementet

 

Gripsholmsbrevet

Fotfolket i fält

 

Till Mauritz Olofsson

Wästgöta--DalRyttare

 

Magdalena Sparres brev

Hemmafronten

 

Priser och prylar

Sun 14 4 lod ske för ett brev.

Sun 17 Ett halvt pund humle.

Sun21 Huvudsilf m.m. gods bränt i vådeld.

En gång kläde för ett års tjänst.

Sun35 Om en smedjehammare, som lånats ut och kom tillbaka som en annan hammare.

Sun 38 133 rdr för atlasklänning.

Nor 38 Lånat silverbälte och pantsatt.

Sun 39 4 oxar för 19 rdr.

Nor 43 Ska betala hustru 4 rdr för en häst.

3 rdr i städja för torpet Snäcke.

Sun46 Ryttare "fått" guldkedja i Danmark.

... bonan och 2 åkläden.

Sun47 Om ett bälte.

Sun50 Ett par oxar 12 rdr.

Nor 52 Om ett kläde.

Om en plog.

Tagit harv.

Val 52 2 rdr för sönderslaget svärd.

Ved54 Om linåker.

Nor 55 Stulit vadmal.

Ved56 Vällärde Lars Jonaes bo värt blott 26 1/4 rdr 3 kor, 3 kvigor, 6 får, 2 svin och en säng. (normalt torp)

Sun 59 Sålt höstack för 4 rdr.

Sun 61 5 rdr för ök.

Val 61 För en häst 11 mk smt.

Nor65 Om en gärdesgård.

Om en kvarnsten.

Sun 66 En ko 4 rdr.

Nor 67 Tagit näver till eget husbygge.

Sun 67 Djurgarn. (för bl.a. vargnät)

Sun 69 Kvinnfolkskjortel 8 rdr, snörliv 2 rdr

Sun 71 kvinnfolkskappa i svart kläde (förliktes om 4 rdr)

... 24 rdr för en häst.

... 20 rdr i Tyskland 1646 för häst betalt med ett par oxar.

Dessa är ryttarhästar och ej de ök eller mulor som på Dal kostade 4 - 6 rdr.

Sun75 ... pantsatt silverkanna.

Ved 80 Frånrövat egendom: spannmål, hö, store och små boskap, säng-, gång-, och linkläder och huset var tillikes utan spjäll, lås och annor inrede spolierat ...

Val84 Ett bälte 13 rdr.

Nor 84 Skyldig för salt.

Åker pantsatt för två yxor ... (kallas Yxvallen?)

Löjtnants bror pantsatt moderns silver.

Ett bälte halvt förgyllt.

Ett silverstop.

Sun84 ... kittel 9 ½ rdr pantsatt.

... betalt 1 rdr i rotepengar.

Sun85 Mässingstake pantsatt.

Sun 86 Oxe 5 rdr.

... 4 rdr för 2 bockar.

Sun 86 Ett par oxar för 9 rdr.

... 9 rdr gästning extrating 2 dagar.

Sun 87 5 rdr för lada och loge.

Nor 87 Bör betala knektepengar 15 rdr.

Ved 87 Betalar 4 rdr städja för hemmanet Bodalen 1/4?

Tös 87 En kedja värd 6 rdr.

20 lod silver i morgongåva.

Sun88 2 rdr fältskärarlön, två hål i handen.

Sun 89 Ko 3 rdr.

... 6 rdr för häst.

... 6 rdr för husröta.

En kålsäng.

Sun 90 Kittel 8 rdr.

... 20 lass gödsel.

Sun 91 2 järn att dra ut tänder med miss-tänktes vara dyrkar.

... 2 rdr balberarelön.

... 6 mk för fullsår i pannan, lytesbot. 20 mk, för sveda, värk och tidspillan i 16 veckor 8 rdr, fältskärarlön 14 rdr.

... betala ett får 3 mk.

... köpt 2 humledrummar och ett parti knivar på Lidköpings marknad.

... stulit 2 snörliv, Nolgården Erikstad.

... 5 mk smt för en mössa.

... 1 dlr för en kalv.

... stulit ost, smör och mjöl.

6 rdr för ett sto.

Sun 92 Tagit 2 klöfsadlar och 2 åkläden

... 3 alner engelskt kläde.

... 1 tunna havre 2 dlr.

... en kittel och en malmgryta värda 13 rdr 8 öre

Utmätt 2 kor och kalv mot 6 rdr.

2 skeppland att föda en ko med.

Ved 92 12 rdr för ett par oxar.

Sun 93 Disput om 4 rdr och en stut för 4 rdr alternativt en kittel.

... 12 öre för leje av båt.

Sun 94 Korvkittel.

Guldkedja och 3 guldringar.

... dräng fått 2 caroliner i städje, fick böta 5 rdr.

Sun 95 ... för husröta 12 år 13 dlr.

... husröta 8 år 6 dlr.

Sun95 Fått beslagen kista och kåpa.

Ved95 1 rdr för sönderslagen fiol.

Sun 96 Ett perleband, ett bordtäcke, ett par fina örngottsvar allt värda 16 dlr.

Ved 97 6 dlr smt för en häst

Sun 97 Kittel värd 12 rdr.

... 4 rdr för sto.

... betala 2dlr för båt han tagit vid Köpmannebro utan att fråga.

... Smed krävde 27 rdr för två års arbeten hos svärmor. Nämnden tyckte att två drängar för 15 rdr kunne ha gjort samma arbete, varför man drog av 12 rdr.

Sun 98 En fullkomlig dräng, som kan göra allehanda boredskap, tillkommer i årlig lön 5 rdr 1 mk ull till strumpor, tre par goda skor, en skjorta och 2 mk smt i fästepenningar.

... 4 rdr för ett sto.

... flicka återbetala lönen 3 rdr.

... 8 mk smt för en galt.

... om en skinnpäls.

... om klädeskappa för hustru.

Sun 99 En silverskål om 56 lod.

... en kjortel i sidenstyg pantsatt för 7 rdr (värd 2–3 gånger mer?)

... malätna carpuser och en pyrock.

Tolle betala 4 rdr för en ko han huggit och 3 mk böter, får njuta kon.

... sugga 1 rdr ihjälstångad av tjur. ... Valmarsrock och en ullenströja med ett par skinnbyxor, som återstod på dränglön.

Val 99 5 rdr i bröllopskost.

 

Olika yrken nämnda:

Sun 05 Erik Skräddare, Kärsböl

Sun 13 Nils Skräddare, Rörkärr

Sun 14 Anders skräddare i Salebyn

Sun 24 Garvaren Nils i Forsebol

Sun 27 Kirstin Guldsmeds i Strätet

… en mönsterskrivare

Sun 28 Jon Skräddare i Brätte inspektor av spannmåls utförande

Sun 29 Inspektor Nils Krabbe

Tös 31 Henrik Torstensson Soterus skriver

Nor 33 Skräddare i Väsby

Val 34 Faktor

Sun 34 Krigspräst, biskop, kyrkoherde ... länsman, gevaldiger etc.

Sun 35 Smed Sven i Ussbo

Sun 41 Kronans skytt

Jost Hanssons tjänare Erik Krabbe

Sun 42 Profoss och gångeskomakare

Ved 42 En norsk murmästare

Tös 46 Hammarsmed vid Valåsa

Val 46 Vid hösttinget tillsattes skallfogder i Ryr, Torp, Ödeborg 2, Färgelanda 2, Högsäter en generalskallfogde plus en vanlig, Rölanda, Leral, Roggjerd, Jerbo 2

Sun 47 Löskona som några veckor sydde

Ved 47 Helge skräddare i Böle

Sun 47 Båtsman från Lidköping

Val 47 Korades nämndemän

Val 48 Skogvaktare

Sun 48 Balberarelön

Val 49 Snickare

Ved 49 Skattefogder i varje socken Vedbo

Val 50 Gränsriddaren Anders Stubb

nämndeman Per Våghals i Långelanda

Sun 50 Guvernementsfiskal Olof Claesson ingenniuren Kettel Claesson

Sun 57 Sven Svensson snickare i Karlstad

Sun 50 Erik Krabbe Lejonskölds fogde

Nor 52 Snickare i Ertungen (Hjertungen?)

Val 52 kolare

Hammarsmed begär 10 rdr

Gränstullare i Stuveryr, Saxtorp, Skrännesäter, Nättjebacka och Anders Stubb

Val 53 Olof Sadelmakare i Frövik hyser mot förbud tjuvar och skälmer (Obs! Tjuv var nästan ett yrke, men hur var det med skälm?)

Val 54 Son nämndeman i fars ställe ...

Sun 55 Gåendes som skräddare

Sun 55 Tobakstysken Michel Tysk i Åmål

Sun 56 Anders Eriksson tullare

Nor 65 Gårdsfiskare

Landbofogde,

Trädgårdsmästare på Berg

Sun 57 Sven Svensson snickare i Karlstad

Nor 58 Profosstjänare

Sun 59 Häradsdomare

Sun 59 Snickare på Ekholmen ...

Sun 60 Gränstullinspektör

Sun 61 Kronans profoss

Nor 61 Jöns Kråka spelade

Nor 62 Skomakare i Torpane, Holm

Ved 63 Sågmästare i Heneviken

Nor 64 Nämns en byggmästare

Sun 64 Vellom Tegelslagaren

Nor 65 Smed i Gunnebyn

Val 66 Skräddare i Göteborg

Uppbördsman och

arrendator på grevarna Liljas gods på Dal

Nor 66 Måns sågmästare, Upperud

Nils skräddare, Bön, Järn

Nor 67 En tobakskrämerska

Val 67 Lanbofogden

Sun 68 Repslagare i Vänersborg

Nor 68 Stockholm i skräddarämbetet

Tös 69 Bef.man Erik B Liedman

Nor 69 Om chirurgiräkning

Tös 69 Per Speleman i Gunnebyn, Tösse

Tös 71 Bruksförv Hans Kopman. Forsnäs

Sun 71 Svarvare i Frändefors

Fältskär

Nor 71 Smed i Lindstorpsberg

Smed i 1/12 N Örsberg

Val 71 Fullmakt åt corpralen Lars Fahnesköld uppsyn över jakt och skall

Rättare i 24 år hos Axel Lilja

Sun 72 Skogvaktare i Sundal och Valbo

Ved 72 Skogvaktare över Vedbo, Tössbo och Nordal

Torsten Jonsson blev landsskrivare 1663

Ved 73 Masthuggare vid Hökåssågen

Nor 73 Lars skräddare i Hunebyn

Val 74 En snickare i Elneholm

Sun 75 Fullmakt att vara cronoskytt

Ved 75 Underjägmästare Värmland & Dal

Sun 75 Guldsmed Lars Månsson

Nor 75 Jon Finne, svedjebrukare

val 76 Fullmakt given i Cammarkollegium att vara befallningsman på Dal Bengt Månsson

Val 77 Landbofogde kapten för bönderna

Sun 78 Fällboredare i Ekenäs

Ved 78 Ny gevaldiger

Ved 78 Genguv. Mörners fullmakt åt kun-skapskarl i Vedbo att efterspana och antasta dem som idkar tobakshandel

Tös 80 Major för bönderna här på landet.

Ved 80 Andreas Skragge informator

Ved 81 Landsfiskaltjänst

Nor 81 Beatas uppbördsman Nils

Sun 81 Skräddare på Strätet

Nor 81 Gårdsfogde på Berg

Smed på Berg

Dejan på Berg

Befalningsman Lars i Sundsnäs

Nuvarande fogde på Berg östgöte

Handelsman från Vänersborg

Nor 82 Domare Erik i Ersbyn död

Val 82 Trädgårdsmästare på Ryk

Tord Bondes rättare och en skogvaktare

Nor 82 Jöns Kråka, 70 gammal

Sågare i Upperud

Ved 83 Sågare vid Skåpa

Nor 84 En glasmästare vistats en tid här

Tös 84 Murmästarhustru, Åmål

Ved 85 Hejderiddare på Dal

Val 85 Smed i Snipstad

Sun 85 Gårdsfogde på Gullersbyn

Sun 85 En sockenskräddare i var socken

Sun 86 2 utridare att spana efter landsköp

Ved 86 Klockare och kyrkvärd

Tös 86 Hovslagare Gustaf i Långerud

Smeden Lars på Henriksholm

Nor 86 Studiosus dominus Andreas Eurelius

Tös 87 Petter Skomakare

Trädgårdsmästare i Tydje Stom

Val 87 Taffeltäckare hos landshövding

Val 88 Erik skräddare mot gevaldiger

Ved 87 Svarvare

Borgmästaren i Karlstad är ägare

Stockholmspriser 1600

Dagspenning 16 öre (1/2 dlr)

(på Dal 6–8 öre)

Målargesäll 1 daler vecka

Köttmånglargesäll 12 daler året

Ryttmästare 240 dlr hemmansränta

och 40 daler för hästen

Skeppare 25 daler månad

Styrman 16 daler månad

Bokhållare Sth. Banco 500 daler

Vaktmäst. Sth. Banco 200 daler

Gruvarbetare 8 öre dag

1 aln (ca 60 cm) vadmal 4 öre

1 aln engelskt halvkläde 1/2 dlr

1 bockskinn 1/2 dlr

1 aln kappkläde för man 5 dlr

1 aln grovgrönt byxtyg 20 öre

1 par stövler 6 öre

1 par lapphanskar 6 öre

1 drängtröja 18 öre

1 skålpund (425 gr) tobak 26 öre

1 aln blommig satin 5 mk

1 särk utan snörning 1 mk

1 par strumpor 1 öre

1 par silkestrumpor 7 dlr

1 slät kappa 1 dlr 4 öre

1 sammetsmössa 10 öre

1 par barnskor 6 öre

1 lod (13,28 gr) sysilke 1/2 dlr

1 dussin tallrikar 10 öre

1 kanna (2,6 l) vin 20 öre

1 tunna (125 l) öl 3 dlr

1 åm (144 l) spanskt vin 80 dlr

1 lispund (8,25 kg) smör 1 3/4 dlr

1 tunna (142–165 l) råg 2 dlr

1 oxe 12 dlr

1 höna 6 öre

1 tjog (20 st) ägg 5 öre

1 lispund (8,25 kg) salt 20 öre

1 lispund fläsk 1 dlr 2 öre

1 tunna sill 5 dlr 24 öre

1 tunna lax 24 dlr

1 försilvrat svärd 5 rdr

1 aln kläde menig 28 öre (parti)

1 aln kläde officer 2 dlr 6 öre (prt)

1 par pistolhölster 3 dlr 6 öre

1 refflad bössa 2 dlr 12 öre

1 hagelbössa 10 dlr

1 ryttarharnesk 8 rdr

1 pistol 20 dlr

1 värja 2 dlr 16 öre

Obs vin 10 gånger dyrare 30–36

1 måltid på krog menig 5 öre

1 måltid för officer 8 öre

Bibeln på finska 1/2 ris (250 ark)

papper 16 dlr

Bibeln inbunden 22 dlr

Huspostilla 1 dlr

Normal bok 1 dlr

ABC-bok 1 öre arket till författare

1 bok (24 ark) papper 5 öre

Altartavla Eksjö kyrka 570 dlr

Post & Inriks. Tidn. 1 dlr 26 öre/år

Resor mat ca 6 öre ingenting för

uppehället

Roddbåt med 2 pers. ca 2 öre/mil

Båt Stockholm – Uppsala 1/2 dlr

Bagaget 10 öre skeppund (170kg)

Resetraktam. Åbo–Örebro 10 dlr

Älvsborgs lösen skolmäst. 8 rdr

biskop 40 rdr – piga 1/2 rdr

Ovanstående priser är för det mesta omräknade till riksdaler. De var vanligast vid sidan om kopparmynten. Priserna gäller innan inflationen satte in dvs. ungefär mitten av seklet då 1 daler dlr var 4 mark mk eller 32 öre och riksdalern rdr 6 mark eller 48 öre. Kopparmynten 2 1/2 gånger sämre än dalern och efter -80 3 gånger sämre.

 

Litteratur 1

Stockholmspriser 4

Litteratur och bilder

En a´n får la tacka alla dessa och många, många fler som givit sitt bidrag till denna bok.

En a´n älskar ibland riktigt gamla luntor och böcker. När man studerar historia vill man ofta ha tag i de gamla och finna nån liten uppgift man saknar ... eller då ett relativt gammalt uppslagsverk som ovan nämnda från 1955. Där finns många ord de moderna uppslagsverken saknar, eftersom det kommit så mycket nytt och då gallrar man förstås det gamla. När jag började i slutet av 70-talet fanns knappt mer än en till två hyllmeter hembygdslitteratur på biblioteket. Numera finns mer än tiodubbelt så mycket. Listan är inte komplett men omfattar det mesta av det som rör de egentliga uppgifterna i boken

Ett speciellt tack till Kjell Åberg. Han har gett värdefull hjälp vid putsande av alla mina verk.

Tack Kjell!

Ett annat tack till Tommy Andersson bollplanke i mer än ett decennium. Han har även deltagit i verket om Stakerna med att ta fram ägande och genealogi.

Tack Tommy!

.

Här börjar det .....

Adam af Bremen J. F. Peringsköld 1718

Beskrifning över Sverige, Danmark och Norge

Almqvist & Wiksell 1978

Behre Göran & Wegraeus Erik

Västergötlands äldre historia

Älvsborgs Länsmuseum

Blutherus Gunno B.

Lovsång över Dalsland

Älvsborgs Länsmuseum 1979

Bonniers

Den svenska historien 1–10

Bonniers 1966

Världshistorien 1–21

Bonniers 1987

Bra Böcker

Världshistorien 1–15

Bra Böcker 1984

Burenhult Göran

Arkeologi i Sverige 1–4

Wiken 1982

Burke Peter

Folklig kultur i Europa 1500-1800

Författarförlaget 1983

Carlsson S. & Rose´n J.

Svensk historia 1–3

Svenska bokförlaget 1969

Christina Drottning av Sverige

Utställningskatalog 1966

Collinder Björn

Lapparna

Forum 1953

Dahlgren F.A.

Glossarium föråldrade ord och talesätt

Gleerups 1973

Danstrup J.

Danmarks historia 1 och 2

Allhems 1946

Dybeck Richard

Dalsland 1854

Edestam Anders

Domböcker alla härad

Karlstad Stifts herdaminne

Dalbor

Gyllenlövefejden på Dal

De dalsländska järnbrukens historia

Erixon Sigurd

Svenska kulturbilder

Erixon S & Wallin S.

Byalag och byaliv I – V

Skoglunds 1930

Fataburen

Nordiska Museet och Skansens årsböcker

Fjellström Per

En berättelse om lapparnas björnafänge

Två Förläggares Förlag faximil av 1755

Folklivsarkivet Lund

Kyrktagningsseden i Sverige

1972

Friesch H

Europas kulturhistoria I – IV

Natur och Kultur 1962

Gahrn Lars

Bland svear och götar

Modus HB 1991

Gejerstam J., Frendel L., Söderberg J.

Från bondeuppror till storstrejk

Ordfront 1987

Graham-Cambell J.

Vikingarnas värld

Askild & Kärnkull 1981

Grill C.

Svenska Indelningsverket

Landsarkivet Göteborg 1978 faximil

Grimberg C.

Svenskarnas underbara öden I – XI

1911

Sveriges historia 1611–1718

1912

Grimberg-Hedebosön

Svensk Uppslagsbok 1–32

Norden 1955

Gunnäs S. & Walde´n B.

Kyrkor i Sundals härad

Kungl. Vitt.hist. & Antik. Akademin 1931

Hembygden 1918–1994

Dalslands Hembygdsförbund

Henriksson Alf

Danmarks Historia 1–2

Bonniers 1989

Islands Historia

Bonniers 1981

Svensk historia 1–2

Bonniers 1963

Henriksson J.

Plägseder och skrock

Kroppefjälls hembygdsförening

Herjulfsdotter Ritwa

Medeltida örtmediciner

Embla

Hesselgren Lars

Dissertatio Academica de Dalia

Länsmuseet i Älvsborg

Hildebrand Hans

Sveriges medeltidshistoria

Gidlunds 1983

Holmberg A.E.

Bohusläns historia 1 & 2 av 1867

faximil 1979

 

Holmberg N. Hj.

Åmåls historia före 1860

Göteborg 1943

Hornborg Eirik

Finlands historia

Allhems 1948

Ingers E.

Bonden i svensk historia 1 & 2

LTs förlag 1949

Jansson Sven Bertil

Erikskrönikan i bearb.

Tidens förlag 1983

Jonson Klas

Glömda segrare

Natur och Kultur 1943

Jägerstad H.

Sveriges historia i årtal

Kan Alexandr

Skandinaviens historia

Progress Moskva 1981

Karlsson G., Jansson B., Cers-Vinberg

Gårdarna kring Kinnekulle

Keyland Nils

Folkliv i Värmlands finnmarker

Nordiska Museet nr 46 1954

Kilbom Karl

Vallonerna

Tidens

Kramer S.N.

Så levde sumererna

Forum 1958

Krarup P., Holmboe H., Gierov K.

Vårt kulturarv

Förl. f. facklitteratur 1961

Krum Elfrid

Indelt soldat

Kulturen

Kulturhistoriska Föreningens årsböcker

Kulturhistoriskt lexikon 1–21

Nordisk medeltid

Viborg 1982

Kungl. Hallands regemente

Regementshistoria 1624–1961

C Lilliehök, G. Berggren, E. Hägge

Kungl. Värmlands Regemente

Regementshistoria 1617–1950

efter Eirk Zeeh Karlstad 1951

Kungl Värmlands regemente 350 år

Karlstad 1976

Kungl. Västgöta-Dal Regemente

Västgöta-Dal-regemente genom tiderna

Kamratföreningen 1971

Kyrka och präst

i Gesäter och Töftedal

Kämpe Alfred

Svenska allmogens frihetstrider

LTs förlag 1974

Lagerqvist – Nathorst – Böös

Vad kostade det?

LTs förlag 1984

Lagerqvist Lars

Sveriges regenter under 1000 år

Albert Bonniers

Levander Lars

Landsväg, krog, marknad

Gidlunds 1935

Fattigfolk och tiggare

Gidlunds 1934

Levenstam Th. M.fl.

Levenebygden

Levenebygdens Hembygdsförening

Lignell Anders

Beskrivning över Grefskapet Dal

Nordstedts 1851

Beskrivning av Dalskogs socken

faximil av 1814

Liljeroth Göran

Gum Svearikets navel

Karlstedts Bokhandel 1985

Bråvallaslaget

AMA 1985

Mikrofilm

Älvsborgs lösen 1613–23

Jordeböcker 1630 och 1670

Mantalslängder 1655, 1680, 1700

Moberg Wilhelm

Min svenska historia

Nordstedt & Söner 1971

Månsson Fabian

Vikingatidens historia bearb. P. Nyström

Tidens Förlag 1939

Njardvik N.P.

Island i forntiden

Wahlström & Widstrand 1973

Nordstedt & Söners förl.

Dräkt och Uniform

Nordstedt & Söner 1973

Norlind Tobias

Svenska allmogens liv

Ohlmarks Å. & Bährendtz

Svenska Krönikan

Forum 1981

Olsson Victor

Gårdshistoria Tösse–Tydje

Åmåls Bibliotek 1976

Ording J.F., Östvedt E., Hölaas O.

Norges Historia

Allhems 1944

Ortnamnskommite´n

Nordals Härads ortnamn

Oxenstierna Eric

Så levde vikingarna

Forum 1959

Järnålder

Natur och Kultur 1957

Raneke Jan

Svensk medeltids vapen (heraldik)

Doxa 1982

 

Rediviva

Vapenhistorisk handbok

Rediviva 1975

Roberts Michael

Sverige som stormakt 1560–1718

Bonniers 1980

Rosander Göran

Gårdfarihandlare i Norden

LTs förlag 1980

Rosell Erland

Ortnamn i Dalsland

AWE/Geber 1983

Rumenius John

Wästgöta Ryttare i 30-åriga kriget

Nybloms 1987

Schoultz von G.

Dalslandsgårdar

Nordiska Museet nr 39 1951

Silven – Garnert – Söderlind

Ett annat Sverige

Sockenböcker

Holm Nössemark

Järn Ärtemark

Kroppefjäll Laxarby

Skållerud Steneby

Brålanda Tösse–Tydje

Frändefors Gesäter

Bäcke Dals Ed

Håbol

Statens Historiska Museum

Vendeltid

1980

Gutar och vikingar

1983

Stenberger Mårten

Det forntida Sverige

Almqvist & Wiksell 1964

Strindberg Axel

Bondenöd och Stormaktsdröm

Ståhl H.

Ortnamnsforskning

Svenskt Biografiskt lexikon A – M

Albert Bonniers – Nordstedts

Svenskt Biografiskt Handlexikon

Herman Hofberg

Albert Bonniers 1906

Svensk Heraldisk Uppslagsbok

Frithiof Dahlby

Bonniers 1964

Sveriges Riddarskap och

Adelskalender 1989

Almqvist & Wiksell 1988

Swahn Jan Öivind

Människans saga

Cygnus 1961

Turist & Naturv.nämnden Götene

Kinnekullebygd

Skara 1976

Vänersborgs historia

Västgötlands Turistråd

Läckö slott Medeltidsutställning

Weibull Jörgen

Sveriges historia

Viken 1993

Wideen Harald

Västsvenska vikingatida studier

Göteborgs arkeol. Museum nr 2 1955

Åberg Alf

Vår svenska historia

Natur och Kultur 1978

Åberg Kjell

Samhället och brottslingen 1662-1667

Kinne och Kinnefjärdings härader

Uppsats 1981

Älvsborgs Länsmuseum

Västgöta Dal årsböcker

Länsmuseet

 

Ordlista

adelsbrev

Gavs fr.o.m. Magnus Ladulås och var först personligt - från 1345 omfattade även hustru och barn. Kallades även sköldebrev eftersom skölden och meriter definierades i detta brev.

attung 24 tunnland och den odlade jorden i ett mantal som ett utgångsvärde då beskatt-ningen infördes.

baron

Titeln fick aldrig fäste i Sverige annat än som tilltal om friherrar från slutet av 1600-talet.

friherre fh

Mellan kung Erik och 1650-talet en frihet som innebar förläningar och av denna sort hann 49 friherrar utses. Men blev efter 1681 endast en hederstitel

Harald Stake var friherre nr 47.

drots (dapifer) kungens ställföreträdare belagt första gången 1276. Bo Jonsson Grip kung Albrekts drots tog åt sig många gods och borgar. Efter honom obesatt utom 1435-1442

frihetsmil

kan översättas med ensamrätt inom en mil. Rätten gavs till adeln, bergsnäringen, gäst-giverierna, brännvinspannorna osv.

gammal adel

Erik XIV ville införa engelsk hierarki och vid hans tid fanns 123 gamla ätter varur han utnämnde 3 grevar och 12 friherrar som en början.

herreklass

I adelsprivilegierna av 1280 kallades herrarna domines på latin och var delade i tre klasser män, riddare, väpnare.

hird

kungens närmaste följeslagare i känt tid. Oftast var det ensbetydande med rådet och alla lagkloka inom kungariket. Kan kallas en kon-federation eller ett förbund av vapenbärande herrar. Om det var rådsaristokratin som hade makten tillsatte de förstås kungen. Ursprunget är det ioniska systemet med kung och vasaller med hird. Även Irland hade något liknande.

huskarl benämningen går bortom vikinga-tiden. Det var hantverkare eller annars kunnig anställd av storman. Till stormännens gårdar hörde olika hantverkare som en del av deras verksamhet som handelsmän. De hade alla friheter och var skattebefriade ... det är en återgång till detta SAF och Industriförbundet strävar.

kungen personifierade landet och fick ofta personligen skulden för landets medgång eller motgång - med rätta eller orätta beror på eftervärldens dom och propagandan. Riksråd och riksdag borde innebära delat ansvar, men ofta ville en part ta makten och ge andra skulden

lagläsare

är sannolikt den äldsta juridiska funktionen. I känt tid behövde han kunna läsa och tolka lagen. Nödvändigt innan den mer utförliga 1734 års lag ... men i dag tycks aldrig nån lag passa när herrarna gör fel.

lagman lm

i bondelagrummet såväl lagkunnig som domare se häradshövding. I äldre Västgötalagen hette det att lagman skulle vara född bonde. Enligt Mag-nus Erikssons landslag 1350 skulle 6 bönder och 6 adelsmän föreslå 3 namn för kungen att välja mellan. Observera att ett fåtal adelsmän vägde lika mycket som många bönder.

landbo i äldre tid bonde med kontrakt med frälseherre.

i äldre tid även kyrkans landbor. Arrendet i regel en tredjedel av skörden. Till detta kom förstås tiondet som ingen undgick.

landslag

Magnus Erikssons 1350 och Christoffers 1442 landslagar gällde jämsides Wästgötalagen och egentligen fram till 1734.

lispund lsp

8,5 kilo

löpabol

3 lispund smör var en löpa/laup och 3 x 8,5 kilo och användes om gårdar som betalade smörskatt och då i regel 4 lsp per mantal. Kyrkans avrad i katolska tiden 1 laup/mtl. Kallades även smörbol.

mantal mtl

Ursprungligen värderades en helgård för en "släkt" till 1 mantal och avsåg en gård som kunne svara en skatt på 4 laup smör. Skatten skulle vara 1/24 av värdet som då var 1 mark eller 1 markland. Med inflation och produk-tionsökning räknades en familjegård för 1/2 mantal 1540 och hundra år senare 1/4 mantal. I nutida åkerareal var 1 mantal från 200 tunnland åker och lite uppåt medan skogen bara räknades som tillägg

.

mark mk

1 mark = 8 öre = 24 örtugar ca. 210 gr silver

Enhet tills dalern infördes 1537

1 daler = 3 mark - sämre under 1600-talet

matbol

I Magnus Lagaböters lag av 1274 beräknades matbolet dvs. nödvändig odling och avel på kungsgårdarna att tillämpas även av andra. Generellt gällde att odla 0,4 tunnor korn och att ha en ko och tillräckligt bete och höbol för densamma allt per vuxen och år.

privilegier

Sverige var först med privilegier för domines herreklassen ca 1280. Och var för övrigt under hela medeltiden dominerad av en aristokrati, som motvilligt tog kung. Endast Västergötland var för en bondelag. I Östsverige dominerade herrarna. ... nu är området mindre med 80 % av landets herrar i Stockholm.

präst enligt äldre Västgötalagen skulle präst vara bondeson. Den regel följde bönderna på Dal till långt in på 1600-talet ... annars stängde de kyrkan för kandidaten.

riddare rd

utvald av kung eller riksråd till värdigheten.

riddarhuset

Grundades 1626 och adeln fick registrera sig. Stakesläkten blev nr 110 bland numera 2321 koppartavlor.

riddarslag

Heliga Birgittas förslag till ordval vid dubbning i kyrka: Se jag anförtror dig svärdet i dina händer, att du ska ha liv osparat för Guds kyrka och tro att du ska nedtrycka Guds ovänner och värja Guds vänner ----

Vid överräckandet av skölden och hjälmen: Jag anförtror dig skölden att du ska hjälpa änkor och faderlösa barn och därtill att du ska öka Guds heder i all ting.

riksråd rr

var på papperet 12 män i början. Därtill kom kungens släkt och biskoparna. Det räckte att man varit utvald en gång för att bära titeln livet ut. Samma gällde andra titlar. Under 1600-talet fick riksråden sina egen områden såsom kansler, krigsråd, kommerseråd osv.

riksdaler rdr

1 rdr = 6 mk för det mesta och används här som enhet 1600-talet. Dalern 4 mk = 2/3 rdr

rå och rör

var adelns hemman inom frihetsmilen

Skogsdal

ordet används om de skogrika häradena i väst och norr.

Smördal

ordet används om i huvudsak Sundal och Nordal vilka betalade skatten i smör

sätesgård

användes om alla gårdar där ätten bodde ... gällde även bönder.

säteri

avsåg 1569 till 1686 en sätesgård på minst 1 mantal plus omgivande gårdar och torp på minst 6 mantal inom frihetsmilen dvs. ett stort jordbruksföretag ... kallas farm over there

ting

var sen urminnes en samling att bestämma i gemensamma ärenden ... glada som tråkiga. Från 1500-talet begränsat inom det egna häradet utom möjligen landsting = lagting. Under 1600-talet räckte ärendena för regelbundna ting. Från början utomhus och möjligen vid helig plats. Senare i kyrkor eller gårdar tills tingshusen byggdes i slutet av 1600-talet. I början var alla skyldiga att närvara även om tinget tog flera dagar.

tunnland

Där 1 tunna korn såddes ca. 0,5 hektar eller jordstycke på ca 71 x 70 meter.

väpnare vp

Som titel i text ofta a wapn. Det var de som deltagit i landets försvar eller tjänstgjort och skolats på landet/kungens hus eller borgar.