Bondepraktikan 3000 år
Ronaruddens hällristning i Högsbyn kan man kalla en bondepraktika. Tre fåror i Tor, är en minnesregel med ursprung i Sumers texter mer än 5000 år gamla med råd till bönderna. Hällen har dessutom fragment av script unik för Högsbyn. Dessutom nämns Lekarehällen och Isishällen från efterföljande period och vi får unikt bevis för att Isis var här
Bondepraktika, tre fåror i Tor, tredelad kalender, Handens period, Lekarehällen, Hästens period, Isis-hällen, Karthagos Tanit, Älgskog,
Handen |Laghällen | Inanna | Isis |Vattenmodern | Brödrabo |Influenser | tolkexx. | plogar | kulturutbyte |Hors Leirfald | Hors Karthago | Hors Uppland | Hors Danmark | IndexT | IndexB |
Kan jag göra de forna odlarna rättvisa? Jag har länge gruvat för att ge mig i kast med denna häll. Laghällen har ett fåtal scriptsymboler medan man på denna ser att man sökt skapa ett kompletterande skriftspråk som kommentarer till ideogram och ikoner. Samtidigt är det vikigt att visa den intellektuella nivån och inte minst detaljer ur böndernas vardag. Men först lite om kontexten
"Tre fåror i Tor" Litsleby plog med sula och import från Grekland
Här måste man känna till Sumers text som talar om "de tre jordlåsen" att man ska bryta ytan; luckra upp jorden och söka sig ned till fukten. Sången om Enlil och Ninlil berättar om hur Enlil går i underjorden och övertalar de tre jordlåsens väktare att öppna sig för att växterna kan komma upp. Man använde klubba att slå sönder jorden att bli lagom porös för att hålla fukten. Skördeutfallet var för de flesta fram till 1900-talet endast 5 - 7 gånger utsädet och man förstår att det var riskfyllt med tanke på väderleken. Därför var sädesodlingen oftast "trädgård " till husbehov av öl.
Ytterligare en faktor var gödslingen som behövdes för att kontinuerligt ta skördar. I Egypten skötte Nilen den detaljen. I Sumer skapade man hjälpare i den tidiga myten där Enki skrapar fram kuragarra och galatur under nageln och får livets föda och vatten. De framställs som hjälpare i illustrationer, medan sentidens uttolkare glömmer dem eller skapar herrskapstjänare. Det är svårt med animationer av prosaiska ting. I Norden var det viktigt att känna till. Senare kom svedjeodlarna som löste det genom att flytta "åkrarna" och det gick så länge det var gott om land
Det finns ett dussintal plöjscener på Nordens hällar och vi kommer osökt in på den i Häljestad, Västmanland. Plöjaren har en stav med en Hand i handen och vi förstår att det är Handens period där handen är stjärnbilder Cancer/ Kräftan. I Evenstorp ser man att "handen sår" fast ristningen är tusen år äldre. Gubbar med händer i luften och långa fingrar förekommer på många ställe där vi vet att fenicierna seglade. Gesten betyder förmodligen "Fridens, jag är obeväpnad"
Handflatan förekommer inte ofta men jag fann en i Indien med tre gubbar. I Solhem Östfold en enkel ristning med en möjlig skeppshalva och en påbörjad dubbelspiral. Fyra skålgropar i rad är det viktigaste och betyder 4 kvartal och att man följde stjärnan hela året och sen en i Hafslund. I Högelund, Tisselskog finns ett par negativa händer vilket betyder att de är under ytan och tolkas Gaupma/ Gauken "berg öppna dig" och det finns en liten ristning där man arbetar i Hennes sköte. Förmodligen har man letat koppar i bergen. På hargen/ tingsplatsen finns ytterligare en Hand som bearbetar metall. I Egypten förlade man bergshanteringen till den svalare vintern
Gravstele från Karthago kardinaltecknen i stjärnbilder där vi ser underarmen; en sittande Tanit/ Vågen, Kaduce två ormar och Valfisken som senare byttes mot Hästen/ Sjöhästen. Egypten gjorde en liknande ändring runt 1200 BC
I Danmark; södra Norge och Bohuslän förekommer vad jag kallar "underarm" med fyra streck eller skålgropar alternativt har man funnit 4 stenar med arm. Armen förekommer också i tidshjul där man tydligen följt stjärnan hela året. Det finns några tidshjul som klart har handen/ Underarmen som ledare
Kort sagt olika former av hand och underarm förekom under några hundra år före och efter 1000 BC. Krokodilen i Skepplanda har en underarm som ledare och det daterar och förklarar betydelsen
Lekarehällen Högsbyn i sin helhet - normalt är vänstra delen övertäckt
Här daterar Hästen till senare än Handen och förmodligen ursprung i Karthago… se
Leirfall. De långbenta männen med kort tunika associerar till Levanten och kanske Nildeltat/Egypten liksom akrobaten. Observera säsongs-Ormen vid den långas spjut. Speciellt den med långa gethorn associerar till Agiri-geten vara symbolism finns bl.a. på Knossos och i Nildeltat och på skepp i Bohuslän På senare år har arkeologerna funnit att minoerna hade en koloni i Nildeltat. Vi ser en tredelning av kalendern som syns på flera platser vid denna tid och den passar Egyptens klimat. Vi får också nämna Isis-hällen i samma andetag. Gubbarna i samma stil som föregående.Knäböjande Isis framför Osiri's benhög men ochså ett möte mellan Ormens väktare och Stenbocken i tredelningen av året
Denna häll visar att Isis kommit hit. Det mesta talar för besökare från söder. Flödet slutar för den lilla Flickan med hästsvans och vi ser Ramadan-hunden försvinner till nästa år
Sörjande moder
Vi kan förstå att detta är en sörjande moder utifrån dessa enkla symboler som där modern är sammansatt av symboler på Högsbyvis om man säger så. Framför henne finns också en "benhög" och det blir lätt att associera till Isismyten där Osiris = det tröskade kornet sprid åt många håll. Några ortnamn på temat "frågande" får oss att tänka på henne när hon for land och rike runt för att samla ihop henne. Möjligen är hon Heid i Voluspa som också gick från gård till gård. Från häll 6. Isis-myten skiljer sig från Inannamyten som normalt knöts till vårdagjämningen och från början Antares i Skorpionen. Isis motsvarar kanske Baldersmyten som i Voluspa knyter till skördetiden och Modern sörjer den förlorade växtkraften
Getfisk / Loke
Figuren på huvudet av denne man på Häll 6 avbildar formen man normalt ger Stenbocken dvs. Getfisken. Det är ett urhörn URAK för månräkningen. Figuren kom att bli vår Loke symbol för inlåsning av såväl materiella som abstrakta ting. Han kunne alla tricken. Det var kanske meningen att man under vintern skulle fundera ut ett och annat innan nästa säsong. Alla bitarna i figuren är stavelser eller ikoner
Det blev en liten omväg för att datera och ta fram kontexten till Ronarudden
Figurerna daterar till våren Handen/ Cancer dåtida stjärnbild för sådden där tidskjulet har en försänkt fot och en båge/ ban som markerar odlingstiden. Horsgöken/ enkelbeckasinen gammalt märke för att gräset börjar gro
En likadan handflata med tre gubbar finnar man i Indien men också vid Bakkeshaugen, Ingedal i Östfold tillsammans med ett fotspår, fyra skålgropar samt obestämbar skeppsform med spiral. Kung Salomo hyrde fenicierna att bygga flotta i Röda Havet och förmodligen seglade de då till Indien där vi sen i Naverstad, Östfold har ett följe i kort-kort och de har hårpiska vilket förekommer i indisk symbolism

Ronarudden Väst med Handen längst ned i mitten
Helhetssynen innebar att allt vävdes in i vardagen och man kan icke skilja på myt, astronomi och jordbruk som förstås var gemensamma nämnaren för alla boplatser. Skeppen seglade abstrakt på himlavalvet och symboliserar sommarens tre perioder. Nederst kan skeppet delvis läsas från höger där två cirklar står för årets början och fortsätter med tre månader och foten med fyra tår betyder ett kvartsvarv. Ormarna är symboler för dynamiska perioder men också för banor där sol, måne och stjärna möts vid vårdagjämningen.
Till höger finns naturens tecken den lilla fågeln och de lösa texterna tycks handla om att jordmodern är redo. Ovanför ett par fötter som i Högsbyn oftast betyder "ledare" och är en parallell till hettiska symbolen för ledaren som var ställföreträdare för solen. På dennas häll och på Laghällen finns också dubbelstreckade fotspår som är "den andra".
Bredvid finns en miniversion av 7-spåret på mittdelen. Ser man noga på detta kan man se att det finns 7 individualiserade fötter. I Östergötland finner vi ett tidhjul där man lagt de individuella 7 fotspåren på sommarhalvåret … I Rom kallades det 7-mannakollegiet efter de män som var och en var ansvarig under en måne. Räfst och rättarting över deras fögderi hölls i september. Vi ser arr dessa företeelse har rötter långt bortom bronsåldern
Skeppet i mitten är växtperioden då vindar och regn råder. Ovanför finns en rad som den oinvigde nästan kan läsa: GE UT ER MA_I_PA??? KA SAM GER I KE/AX i urna i kärna. Skeppet är ett par månvarv och slutar med HA UR och en Skopa. Det finns ett par motiv där en man kastar med en skopar och det fanns motsvarande stjärnor och det betyder halvårsskifte. Symbolen den streckade foten med stor skålgrop läses kanske ""jordmodern/ växtkraften sover
De tre höstfåglarna är Ugglan/ Vega, Svanen och Örnen
Bondepraktikan 2

Östra delens två halvor. Saknas ett rutnät 3 x 5 delar ovanför till höger som kan ske visar att man delade den gemensamma odlingen. Levene äng har tydligen haft 26 parceller delade med stensträngar.
Denna sida är svår att tolka som sammanhängande så man får nöja sig med att kommentera de tecken vi känner till. Se
tidhjul för denna symbol som förekommer flera gånger i Högsbyn och i hela Norden. Till höger om Ronarhjulet finns en tom båt i egyptisk still och två större skålgropar som normalt indikera andra säsongen och tom båt placeras i början av säsongen. På andra sidan finns fältet med två tillväxtens ormarVi får låna ett tidhjul från Norrköping för att klargöra likheten med de abstrakta hjulen men med markerade fötter för 7 månvarv. Det som överst liknar en fot är den sumeriska symbolen för man = LU. Det är förmodligen också symbol för månen eller Egyptens Toth som tog över ledningen vid Kyndelsmässa och fram till Ramadan. Vi ser ytter linjen är punkter då man går i jord. De sju fotspåren/ månvarven är samma som de som är ramade i en rektangel ovan och vi får idén om 7-mannamötet. I Grekland kallades det geronsia dvs de äldres råd och man valde i allmänhet erfarna gubbar i ledningen. Förmodligen samlades de om våren och efter skörden eller när det vara anledning att dryfta gemensamma ärenden
Bredvid det stora hjulet finns ett fyrdelat som tydligen förklarar de fyra kvartalen. Under det finns en symbol för "den sittande" jordmodern som associerar till Inanna såväl som till Karthagos Tanit. Under det finns bystämman där de individualiserade fotspåren syns tydligt. I Mitten finns ett kärlekspar som är månen symbol för regn och jord "Hon stiger ned" och solens livgivande värme.
Symbolen med spridda ben finns på många ställen och vi får dra folkminnet. Vid hälen till Ronarudden finns en liten ristning med de fyra årstiderna och där vårparet från stenåldern är ett av de äldsta man finner. Älgskog är stället där de unga får vara i fre´ och närma sig varandra ... det förmodas att några av hällarna i området kallat Skogen är minne därav ... eller som en folkminnestalare soldaten Otto Hjelm f. 1868 från Högelund berättade:
"Mi mor berätta hör di gjorde ve hällristningarne, som e som höler i berget. Skålgroperna di är no gjorde mö senare än ristningarne. Di hade di når di skulle så. Da geck gosser och töser dit om våren når de hade blevet vart å låg tillsammans.
Di hade mä å utsädet ... sen når det geck för gossen lätte han det komme i mortel, å så la di uttå utsädet oppi och stötte me ten. Senna tok di uttå gôra å slängde i utsädesbingen. Men det skulle vara ungt folk som låg ihop, allerhelst di som allri gjort det för. Da växte eet no aller bäst"
Vattenmoderns ritual från hällkisttiden vid Laghällen har varit för en större församling och har genom tiden vattnats ut till att gårdens/byns ungdomar har burit upp ritualet nästan till vår tid. Från min ungdom på NV Själland minns jag hur liksom på Norddal brudparet åkte runt och tiggde till boet och de som gav var välkomna till bröllop. Ritualet med smyckade hästpar går tillbaka till bronsåldern vilket fynden visar.
Ungdomarna stod för de enkla folkliga upptågen där ritual och praktik gick in i varandra när de unga tog gudaparets roller. Idolerna var mer påtagliga än vår tids gudomar som nästan få existens. Men vi ser att det var olika från landskap till landskap och de stora festerna krävde mycket folk vilket i sin tur gjorde det möjligt för vissa gårdar/ släkter att bli dominanta, men knappast före vikingatiden när feodalismen börjar synas på en del håll.
Vid Laghällen och Lekarehällen har förekommit aktivitet in i medeltiden. Under senare år har man grävt framför hällar på Bornholm, Bohuslän och i Norge och konstaterat att under nån tid har man haft nån sorts ritual vid vissa hällar. I Högsbyn kan man se att vissa hällar har varit helt eller delvis orörda efter att de ristades. Naturligtvis har de bevarat det ursprungliga folkminnet förutsatt att befolkningen varit kontinuerlig och folkminnet talar för det. Likaså vaga seder som, brödrabo och att man i det längsta var nöjda med "handtag" som bröllopssed.
Länkarna ovan fördjupar fragment som talar om import av idéer och föremål för jordbruk och dagligt liv. Myterna antyds genom ristningarnas motiv. Plogar importerade man först från Egypten och senare från Kreta och Grekland bl.a. Ristningar kan ge uppgifter arkeologin inte kan ge. I Himmelstadlund ÖGL finns ristning av en egyptisk bronsskära som för en del var en oerhört effektivisering av skördandet eftersom man kunne ta en stor näve istället för några få strå för flintskäran. Endast specialiserade arkeologer är intresserade av majoritetens vardag … bronsvapen ska det vara fast de var sällsynta.
Via tolkningsexemplen får man en möjlig förklaring till de flesta tecknen, symbolerna och ideogrammen i Högsbyn och en del förekommer på många håll i Norden. När jag arbetat med hällristningar har jag förstås de flesta tecknen i bakhuvudet efter ett par års intensivt sökande efter förståelse: Jag vet hur svårt det är att förstå och det är lika svårt att förklara. Ytterligare en aspekt är att en biprodukt är en förståelse av våra nordiska språks ursprung, där danskan tycks ligga bäst i munnen för ett enkelt språk. Man säger "de slukar orden" och det behövs när man arbetar med ett bi-stavelsespråk: Men det är en annan historia.
Slutligen

Bomärke vid halsen till Ronarudden
De fyra årstiderna där våren markeras med ett par. De är idoler för såväl vårens ritual som för folkets par. Nån form av parsamhet var i bruk och med våra termer civiliserade samhället. Vi får lägga in myten i symbolen och allt annat som hörde våren till. Samma gäller de övriga symbolerna. Vi kan förstås dra en linje till våra par, men mycket har fallit bort i mellantiden där vi har förlorat det organiska bandet med naturens fruktbarhet och universum. Under stenåldern berättar Inanna-myten att man passade in bröllopsritualet till månen, stjärnans och solens läge för samhällets ritual.
När bronsen kom fick prästinnan halskrage och andra smycken och senare smyckades även hästen/ hästarna när man åkte runt och bjöd till fest. Min barndoms vårfest var en blek avspegling som inte direkt hade något att göra med odling. I Bengtsfors hade man kortege på 1930-talet men nu räcker inte hästarnas till och bondbröllopet är den sista resten: Det är bara lokal kuriosa och ingen vill förknippas med Ronaruddens primitiva bilderna vilka trots allt är våra rötter
http://www.catshamans.se/m12seder/07bonbr.htm
Litteratur
Numera finns mycket av den sumeriska litteraturen på engelska
Inanna stiger ned
http://www.halexandria.org/dward386.htmOm man söker på Google kan man få det översatt till svenska. Dock bör man vara beredd på ett och annat engelskt ord som icke översatts. Sök exempelvis "kurgarra". Det går tydligen inte att kopiera den svenska texten direkt!!!
.