Par i kalendrar

Finntorp, Hercules, parsymbolik, Heracles, Fossum, ritualkalender, Gemini, Tvillingarnas stjärnbild, månår, solår, invigningsriter, Demeter, Kore

Men nu till lagar eller kalendrar på gränsen till en ordnad framställning.

Hans kropp är förmodligen symbol för herdeåret. Grenen på båten kallar jag "majgren" och det är lätt att associera till att "mjölkåret" började vid denna tid när korna släptes på bete i sen tid. Här på Dal satte man upp "rönna" vilket var nån sorts "julträd" gjort av en rönn och ritualet markerade sommarens början.

Odlaren har en kropp av skålgrop och banor. Symbol för nedgången och att odlaren är "i ban" eller följer fruktbarhetens olika banor. I övrigt kan cirklar även betyda kvartal. Den raka staven kan markera att man ingärdar sina åkrar. Vi ser i alt fyra par i nedre raden varav den ena bär balta. Den förmodas vara symbol för kvartalsskiften, medan de andra är symbol för olika sysslor. Ty mycket har man sysslat med i Finntorp:

Här är det ett myllrande liv under sommarhalvåret. Ett och annat par syns också. Ett av de intressanta är Stora Karlen med två hjälpare. Förmodligen Hercules och två hjälpare … finns på himlavalvet.

Det mesta av den parsymbolik vi känner till är förstås hjältemyternas par. Antagligen ägnade som utfyllning av pojkars kaos i hjärnvindlingarna … menar förstås pojkar mellan 6 och 76 som behöver tänka macho. De gör gärna om vardagen till hjältedåd … så som att Heracles bragder är egentligen en rad vanliga sysslor i bondemiljö runt stjärnbilderna på valvet.

Den egyptiska stjärnhimmeln hade över hundra stjärnbilder så det fanns att fantisera om innan fundamentalisterna reducerade djurkretsen till tolv … och grekerna gjorde himmelsmyterna till sina. Förövrigt i forna Grekland hade Argolis sin version, Thessalien sin, Hellas sin, osv.

På hällarna kan vi ana glömda myter om par som gav tanken näring då det begav sig.

… för en del förblev den en Janusfigur som såg åt båda hållen i porten "mellan nu och då". För andra var den antagligen Hjältens hammare redan under bronsåldern. I Grekland bar smeden Hefaistos en stor hammare som ser ut som en skogshuggaryxa ibland.

I Norden känt som Tors hammare med kort skaft och den var ofta försvunnen … eller så var Tor själv i öster och jagade troll … till stjärnbilden åter syntes förmodligen dvs. Hammaren var Tvillingens stjärnbild. Under den finns skeppet Argos, förmodligen kallat Skidbladnar. Det kunne vikas ihop och stoppas i fickan.

Det är möjligt vi ser ett tredelat år här. Våren är vid de två negativa fottecknen "gå i jord". Den underliga figuren på andra sidan av linjen är en gåta. Därefter följer möjligen en tom båt som symbol för säsongens början.

Vid de tre skålgroparna till höger syns en figur med en stång. Liknande ser vi på häll 5 i Högsbyn för Hercules på himlavalvet dvs. skördetid. Rituell strid tycks höra hösten till och vi känner det från Egypten där faraonen symboliskt stred för landet. Längst ned finns två större skålgropar vilka betyder "anda halvan dvs. vintern. De finns även på en babylonisk djurkrets.

 Fossum

Gemini /Tvillingarnas stjärnbild var aktuell första maj under hela bronsåldern … men kunne förstås följas hela året. Det har man tydligen gjort i Fossum med början från 1300-talet f.Kr. Svärdsknappen på en av Tvillingarnas svärd daterar den till medio 1250 f.Kr. Dock får man ställa frågan om inte enstaka små bilder kan vara äldre. Så finns exempelvis ovanför raden med 2 x 3 båtar överst till vänster en yxa av östgötatyp. Den bör vara några hundra år äldre..

Har inte varit på plats men får förlita mig på Nils Ishjöj Kristensens version av helhetsbilden.

Men nu till Fossums ritualkalender. Den är en av de få hällar i Bohuslän som är av orörd karaktär och tycks vara ritad vid ett enda tillfälle. Nils har mätt och räknat ut att runt år 1500 kan den passa in. Man har då tydligen haft stjärnbilden Tvillingen som ledstjärna och följt den under hela året.

Nils tänker sig då att man stått på hällen enligt den tomma cirkeln på översiktsbilden och sen riktat blicken mot de angivna riktningarna vid kvartalskiftena eller solstånd och dagjämningar. Detta har nog en hög sannolikhetsgrad.

Vi ser ochså av hällen att våren varit det centrala och vid denna tid har man rutat in sommarhalvåret. Ritual är i regel framåtblickande eftersom det är upptakten till de arbeten som ska göras. Största delen av de rituella bilderna är vårritual, vilket kan jämföras med vår påsk. Isis-ritualet tycks ha kommit under sista årtusendet och övergick sen i Baldersmyten. Det handlar om skörd och möjligen svedjebruk i förbindelse med detta.

Vårtvillingarna blåser i lurar av den raka typen. De står på var sin sida av en skålgrop modell större och det antas att vara den symboliska nedgången till underjorden. Lurblåsandet kan vara rent rituellt liksom att man vid andra tider tydligen haft trumslagare. Men det finns ett möjligt praktiskt rituellt motiv, nämligen att "skrämma vargen" dvs. göra sig beredda att försvara såväl åkrar som ängar mot inkräktare. Ett motiv som finns i vårhällarna lite här och var.

Midsommartvillingarna helgar en ring, som kan betyder kvartal liksom ringarna i våra midsommarstänger. Ringen kan ochså betyda midsommarsolen som är i söder. Tillsammans med Jungfrun vars fotspår syns ovanför och hon är tydligen under jord dvs. symbol för tillväxten.

Hösttvillingarna är tydligen på höstjakten och till tiden hör även djurhetsningen där ju bocken och hjorten leker på höstsidan. Då har det kanske varit dags för invigningsriter för de unga pojkarna att dansa sina skölddanser inspirerade av handjurens brunst ... jämför även föregående rituella strid på ryggen av rådjuren.

Sista kvartalet är en transportsträcka. Tvillingarna synes gnabbas. Båten är helhuggen vilket kan betyda just andra halvan av året. Är det möjligen de två lurblåsarna som sitter i båten redo för nästa år?

Ovanför finns infällt från fotografi 6 båtar med ett månvarvs streck plus en liten båt med 11 streck vilket är de dagar man får infoga för att månår och solår ska gå jämt upp. Bildavsnittet med sommarhalvåret är delat i två grupper eller kvartal om tre båtar vardera.

Vid den undre gruppen ser vi att Långben tydligen skickas iväg tre månvarv till nån säter eller ö med djuren. Vad som förbryllar är skorpionen och den lilla grisen nedanför Långben ... skorpioner finns inte i Bohuslän men väl på himlen. I detta fall är Skorpionen motstående till normala observationer vid soluppgången i öst. Vad däremot kan vara års- eller säsongskifte är "där det vägar" ovanför och där vi ser att i ena vågskålen finns en liten hund – kanske Procyon "För-hunden" som finns under Tvillingen.

Fortsätter vi uppåt och runt ser vi att lurblåsarna har en liten tös i släptåg ... tös ska det väl vara eftersom hon är så liten ... eller är det den mansdominans som präglar detta årtusendes ristningar. Vi får leta efter kvinnan dold i små och stora skålgropar som symboler för jordemodern och framföderskan och nån enstaka gång som "den våta och kraftiga". Sumer och Egypten har ju en liten pojke som framtiden medan den grekiska jordemodern Demeter har sin flicka Kore. Henne får modern avstå från tre månader om året då Kore dväljs hos framföderskan eller dennes make som förlustelse kantänka.

Innanför har vi fyra män som viger sommaren åt fyra håll ... där vi känner igen detta att det egna bolandet skulle "vigas" eller helgas för alla yttre makter. Därför sköt man i sen tid skott över åkern i brist på båge och pil som var det rätta gamla sättet ... och våreld skulle egentligen slås med flinta sa de gamla i min barndom. Förbryllande är jaktscenen som kanske skall förstås att jakt på diande kid är förbjudet så som vi ser på Aspeberget.

Ovanför har vi något som liknar en eld och ett par fötter som tydligen gått under jorden. Svårt att säga om de hör våren till. Det hörde till vårbruket hos boskapsskötare att städa pastorallandskapet och bränna våreldar och sprida askan som gödsling. Man har kanske redan vid denna tid periodiskt bränt ljunghederna för att förbättra betet för får och getter.

Vete och korn samt de flesta grönsaker såsom ärter, linser, rovor och även hirs fanns redan under stenåldern. Det nya under bronsåldern är rågen och förmodligen svedjebruket, där elden var den bästa hjälparen att röja skog och gödsla. En nyröjt yta kunne man skörda 5–6 år innan den började bli mager. Men egentlig svedjesådd skedde som höstsådd. Dethär med egentlig gödsling var ju svårt eftersom djuren gick ute hela året och gav inget överskott av gödsel. Det är först under nästa årtusende det blir kallare och vi har bevis för att man tog in nöten att värma stugan och som sällskap ...