Ordförandeklubba i Egypten

De tidiga ledarna hade en klubba som värdighetstecken och världsordningen var ingraverad på några av dem. Man kan kalla den ordförandeklubba som senare ersattes av staven/ spjutet när ledaren slog i backen för att äska tystnad eller visa att beslut är fattat

Naqada, hällristning, Shu, Tröndelag, vasmålning, porten, Följa Her, Nekhen, Fredsstiftaren, återfödande, Sumer, F. Petrie, serekh, Dubbelfalk, Falk,Tjurpalett, Tehenupalett, Tjur, Oxen, Skorpion, Toth, klubbhuvud, Hor, Horus, världsordning, tidlag, Skorpion II, Narmers klubba, årman, solörn

Tidbåtar | serekh/ emblem | tjurpalletten | klubbhuvud | årsplakett |

Narmerpaletten |Egypt | Echnatons solsång |Sumers zodiak | Sumers astronomi| Indus | fenicisk handel | Indus i Idaho | måntempel | seglare i rumtiden |Stenrader | Lista essäer |indexB |hem | sitemap | Globala länkar | litteratur |

Tidbåtar i Egypten

Egyptologerna binder tidslinjen för fjärde årtusendet till de omfattande fynden i Naqada, mellersta Egypten Naqada I 4000 - 3600 BC; Naqada II 3600 - 3300 BC och Naqada III 3300 - 3000 BC med Narmer som den första dynastiska Hor/ årman ca 3050 BC. Om man ska tro National Geographic och Discovery är egyptologerna bara intresserade av stora byggnadsverk och palatsintriger som uttryck för civilisation. På sistone har man börjat intressera sig för "vanligt folk" och då speciellt om de hade samma sexmoral som vi … eftersom vi är alltings mått.

Se karta tidig handel runt Arabien EGYMESO

I denna tradition och konsekvens ser vi att intresset för hällristningar är minimalt. Man ser det som primitiv grafitti utan sofistikerat tänkande och visande analys av samhället. För oss som studerar orsak - verkan och rötter till utvecklingen är det naturligt att börja så tidigt som möjligt. De abstraherade idéerna ligger ofta i oansenliga symboler och detaljer. Som det nu är har vi västeuropéer en historia som är tusen år äldre än Egyptens.

Våra stentempel och gånggrifter är 1000 år äldre än pyramiderna. I det följande skissar jag lite historia för Egypten och den löper parallellt med våra stenbumlingar som restes under fjärde årtusendet. En av orsakerna till min nyfikenhet är att såväl Egypten som Europa påverkats av Sumer/ Elam och sen är det svårt att se vad vi fått direkt från Egypten.

Förklaringen till den skenbart enkla symboliken i den tidiga kulturen är att det hör liksom till sakens natur och därtill ville man göra det begripligt och enkelt så att så många som möjligt kunne förstå. Att förenkla och se enkla mönster är ju tvärt emot den akademiska problematiseringen som ofta gör saker svårare än de är. För att se de klara modellerna för samhället behöver man inte blanda in kosmologi, spiritualitet eller övertro eftersom de beskrev sin värld så-som-man-ser-den.

För att få lite kronologi får vi börja med tidiga tidbåtar som är svåra att datera ock kan vara så tidiga som femte årtusendet. När jag för ett par decennier sen började studera egyptiska ristningar fick vi veta att de bara finns vid lederna till Röda Havet såsom Wadi Hammamat m.fl. Numera vet man att de finns längs Nilen från Abydos till egyptiska Nubien åtminstone: Här får påpekas att ju längre bakåt vi går desto fruktbarare var även öknarna nära Nilen innan torka och värme minskade fruktbarheten till själva Nildalen

Svårt att veta om detta är en katamaran från Asuan eller en tidbåt

I stäven finns symboler för fruktbarhet och förmodligen har Mannen strutsfjädrar på huvudet som var på modet en tid. Bland de tidiga motiven finner man många båtar med en kvinna som håller krökta armar över huvudet vilket kan tolkas "jag är redo". Hon är förmodligen Isis och typisk för Nildalen. I övrigt finns en stor mängd djur som visar att exempelvis Östra Öknen fanns många vilda djur som vittnar åtminstone om savann. Elefanter och giraffer förekommer speciellt i tidig nubisk symbolism. Kort sagt Nubien måste räknas in i tidiga Egypten. Denna bildvärld fortsätter under fjärde årtusendets paletter

Detta är Björn Landströms rekonstruktion av en tidig vassbåt

Björn koncentrerar all sin kunskap om båtar och hällristningar i denna båt. Denna typ båt användes allmänt under perioden 4000 - 2000 BC. Det långhorniga djuret är ofta svårt att bestämma är det en långhornig get eller en antilop. Den långhorniga geten kom till Skandinavien under bronsåldern.

En annan typ båt är den halvmåneformade som tycks ha kommit senare. Det är papyrus som bestämmer dess form. Egentligen är det fantastiskt att båttyperna har inte ändrat sig mycket på Nilen, Eufrat-Tigris, Indiska Ocean osv. på minst 7000 år. … se även Seglare i Rumtiden # Egypten

Här får anmärkas att man utvecklade seglet tidigt. Nilen är en rätt rak dal med ständig nordanvind så man seglar uppför och flyter nerför. På de flesta ställen är strömmen så stark att man till nöds kan korsa floden med åror eller paddel, men det är inte lönt att försöka ro uppströms. Därför om man ser "åror" i ristningar eller vasmålningar måste de haft en annan betydelse. Undantaget är där man klart har ritat paddel.

Svårt att se skillnad på lotussilhuett och horn

Här associerar man möjligen till senare kända Shu, luftfuktigheten som senare bär upp himmelskon och symbolen bredvid är sumeriska EKUR som på annat håll motsvarar av tre bergstoppar och tolkas "stora berget"/ templet dvs. en årstid. Sumererna tycks haft en stark närvaro under mitten av fjärde årtusendet … se mer nedan.

Det är inte lätt att hålla reda på "karta och terräng" dvs. om man avbildar bara en idé eller om man avbildar verklighetens ritual med prästinna. När dessa motiv kommer vet vi att de börjat tänka "civiliserat" att följa ett ledmotiv och dess ritual inklusive prästerligt ledarskap. Den traditionella arkeologin har som sagt inte varit intresserade av detaljerna och symbolerna som kan berätta en lång historia i många fall så fort vi förstår sammanhanget … det gäller att släppa sina förutbestämda värderingar och vara på samma plane som de som ritade.

Vad nu då? Den "egyptiska båt" finner vi i Tröndelag, Norge. En påminnelse om att vi får lära oss en del om tidiga Egypten för att förstå vår egen kultur

En till, för att visa att vist finns det fler och denna också från Tröndelag … jag har aldrig tänkt tanken "Finns det något egyptiskt hos norrmän?"

Här ser vi en enda styråra som säkerligen i nödfall kunne användas att vagga fram båten åtminstone korta sträckor. I alla nordiska båtar får man från fall till fall avgöra vad "bemanningsstrecken" betyder och om det är en abstrakt tidsbåt eller en verklig båt. Samma gäller förstås också annanstans. Vi vet ej om det är verkliga besökare eller att man på något sätt förmedlat kunskapen. Men ren fantasi är det knappast

Båtarna i mitten tycks var brukbara och det var vanligt att båtar hade ett kapell på mitten som skydd för solen när man drev nerför. Däremot tycks övriga var säsongsbåtar och äldre än 3300 BC.

I aktern på båten har vi i början oftast en ökenväxt aloe. Det är en liljeväxt och är samma som finns i stäven på de tidiga båtarma. Den har tjocka blad och man får en renande/ laxerande saft av dem. Än i dag har man den framför många hus i de trakter där den växer naturligt. Dens symbolik är förstås "renande, men även långt liv". I vasmålningar finns ett eller fler blad eller/ och en blomma. Denna ersattes senare av ett palmblad renpet som betyder "slut på säsong" . Förövrigt utvecklades samma symbolik som i Norden med olika symboler i för och akter som ibland kan tolkas "från --- till"

På översta båten ska det förmodligen vara en elefant i standarden. Den kan ingå i en tidig zodiak, men även symbolisera en ort längs Nilen där det är otydligt om detta är en verklig båt. På den nedersta båten är standarden ett liggande Z det inte finns en direkt förklaring till. Förmodligen betyder den "genomgång". Det finns många små S och Z som föreslås vara fåglar men jag vågar inte mig på att gissa. Det finns segel på båten krönt me två tjurhuvuden som står för stjärnbilden Taurus/ Oxen och för kvartal/ halvår/ vårdagjämning i en symbolik som bestod i några tusen år. Hornen finns även som standard med 2 eller fyra horn och man kan sen jämföra med att i Sumer bar höjdarna fyrdubbel hornkrona/ turban

Porten kan jämföras med min barndoms "äreportar" som förekom vid bröllop och andra sammanhang där nån markerade ett steg i livet. I forntid då från säsong till säsong eller från Övre Värld till Undre Värld och tvärtom och där det då var lika vid sådd och begravning som syftade till återfödelse.

Vasmålning från mitten av fjärde årtusendet Naqada II. Scenen kallas än i dag Shemesu Her/ Följa Her

Tiden är samtidig med Uruk i Sumer där mångudinnan styr vardagen med månatliga fester och därtill vårfesten då hon går i jord och stiger upp för att symbolisera det sådda kornet. Det är också samtidigt med Västeuropas måntempel och gånggrifter och förmodligen pågick Gangaur-festen i Indusdalen. För Egypten se även Följa Hor där vi tydligare kan dra paralleller mellan Sumer och Nildalen när det gäller ritual. En båt har symbolen "nymåne med tidsfågel Hor" vilket betyder att ritualet skedde vid nymåne och vi kan vidare koppla det till att det skedde i Skorpionen

I vasmålningarna ser vi andra symboler som vi sen känner från samlingen av glyfer. Man kan dra paralleller mellan symbolerna hydda, berg och urkulle och förstås våra stentempel. På standarden i denna båt ser vi symbolen "omfamna" och vi får sen associera till vad den kan betyda i Underjordens äktenskap. Mitt på båten ser vi en port och icke en kabin. Ibland är den öppen och ibland är den stängd på samma sätt som den tidiga tempelporten på Narmer-paletten. I Sumer tecknar man det som ett stiort håll till Underjorden.

Flinders Petrie ser en harpun, en krokodil och en halvmåne ovanför dessa. Senare myt visar en krokodil äter månvarven och ersätts av en liten vid Ramadan/ Nyår … se Setis tomb

Vi ser att tredelning av året var i bruk "redan" vid denna tid och det bestämdes av klimatet med en torr, en tempererad och en torr period om året. Standarden överst till höger betyder "berg" och betyder förmodligen torrperiod. Under krokodilen finns symbolen "omfamning" där flod/ monsunkulturer såg våtperioden som början till fruktbarhet. Tredje perioden är Nymånen och nedgången Underjorden där man snart nog utvecklade Osiris-myten med hans begravning som föregick odlingen. Toth var såväl nymånen som skrivaren som höll reda på rumtiden.

Flinders Petri gör en lista på 32 olika symboler för standarden där vi kan tolka åtminstone en del av dem. Han har Solen, Neith bevattningen, Min avlaren, elefant, fågel (falk) Hor på halvmåne, oxhuvud, oxhorn, 4 oxhorn, harpun, berg, aloe, återfödelse, klubba och omfamning.

Väggmålning från Nekhen/ Hierakonpolis ca 3500 BC

Den svarta båten ser ut att vara verklig och liknar det kykladiska skeppet. Men de övriga ser ut som säsongsbåtar. Man kallar typen papyriform och ser den även på den berömda Gebel-el-Arak-kniven. På målningen ser vi en god del av dåtida djurvärlden vilket ej kommer fram i detta format. Det är väl symptomatiskt att många tolkare vill se strid här … man ser vad man vill se. Medan jag bara ser fredligt liv och troligen bakgrund för ritual. En del vill se forntidens människor sämre än vi … men kan man bli sämre än vi är som samhällsvarelse? Portarna på skeppen och renpet-symbolen talar för kalenderbåtar

Förstorat utsnitt under fören till båten till vänster

Vi ser ett tidshjul med fem antiloper - överst en vit och alla är individuella. Ser ut som en femdelning av året där man förmodligen experimenterade med olika modeller och symboler. På andra ställen kan man skymta att man sannolikt arbetade med 9-dagars perioder. Det kan jämföras med att på Jylland finns stenanläggningar med matematiken 9 och 27 vilket talar för tredelning av månvarvet. För oss som ser på Egypten kan det vara förvirrande men naturligt eftersom det stora landet hade redan från början flera tempel som sökte sin egen unika symbolik och tideräkning på tvärs av strävandena att förena De Två Länderna

Sen har vi Fredsstiftaren där man ofta symboliserade stridstuppar med djur … i Norden Ulven och Björnen, därav ulvhediner och bersärker. Vi kan dra ytterligare en parallell till Gebel-elArak i scenen med mannen som håller upp två lejon. Där är det en med långrock och sumerisk mössa som håller lejonen och under finns flera lejon och andra djur. På andra sidan ser det ut som strid mellan "sumerer" i båtar me halvmåne-standard och egyptiska papyriforma båtar med kapell. Motivet med den fredstiftande parten är känt från Mesopotamien och i Norden har vi det så sent som under Vendeltiden.

Redan från början symboliserades den abstrakta tiden med en båt/ resa på Tidsfloden. Det gäller då de kända gamla kulturerna inklusive Norden. De hade helhetstänkande och tänkte i rumtid, dvs. inkluderade allt som sker och finns i ett vist tidsrum. Därför är det ofta svårt att skilja myt/ abstraktion från verklighet i bildframställningar

Bakom Tjuren till vänster finns en standard med fågel dvs. Hor och vi befinner oss på en tidsbåt på denna brännare för rökelse med dessa bilder från Questul, Nubien ca 3200 BC

På nästa båt finns en rosett som symbol för månen och den sittande är förmodligen Osiris som sitter och väntar på att det ska gro. På tredje båten finns "det bundna kornet" och seglet antyder en färd in i framtiden genom porten till nästa säsong och den kan också tolkas som återfödande

Egyptologin och andra kulturers tolkning lider av "folketymologier" dvs. folkligt tolkade bilder, metaforer och analogier istället för inlevelse och användning av rester i språk och kultur. Till detta kommer den konstgjorda kategoriseringen i högt och lågt. Vi säger fortfarande i poetiskt språk "himmelshavet" som ett arv från tiden man inte skiljde på himmel och hav egentligen. Vi förstår det om vi står vid havet och inte ser var gränsen går.

Följdriktigt använde man ordet fisk = min för stjärna i Indus. Ordet planet var inte uppfunnet och man såg alla rörliga kroppar som stjärnor. Nästa följdsats är att man för att beskriva en bestämd stjärnas väg satte den i en båt som en avgränsning mot det stora havet. Detta innebär knappast att man verkligen trodde att stjärnor och gudar seglade i båtar. Så dumma kan bara nutidsmänniskor vara.

Ytterligare en brukbar abstraktion var att se Tiden som en Flod, eftersom det är just så rumtiden uppför sig … jag har läst en del böcker som mystifierar Tiden, men förfäderna bild är så enkel som den kan bli. För att bestämma ett flöde måste man jämföra det med en fast referens, precis som när förfäderna och vi använder en utsiktspunkt så att vi kan bestämma ett rörligt föremåls läge och hastighet. Relativitet är svårt att beskriva annars.

Ett tidigt fat där vi känner igen Skorpionen i mitten och placerar oss i tideräkningen

Vår tidsbåt seglar på floden/ våglinjen som säkerligen är Hydran/ himmelsfloden man seglar på under säsongen eftersom det är den viktiga rumtiden då mat produceras. De stora djuren på var sin sida om Skorpionen kan vara flodhästen Tawaret och Krokodilen som åter månvarven och byts vid nyår mot en liten … se Setis kalender

Åtminstone en del av stjärnbilderna har organiserats av folk som bodde vid en flod. Jag skulle nog föreslå att de tre stora flodkulturerna har varit med där. Att leva vid en flod illustrerar tidens gång om man seglar nedför. Med nedgång till Underjorden i Kräftan till Hydran/ Vattenormen är underjordsfloden man odlar i och man kommenterar med stjärnbilder av odlingens olika moment. Om man följer den under säsongen har man automatiskt ett varaktigt program och känsla för tiden. (Man bör känna till en del om odling och att det faktiskt var till 80 % människors näringsfång fram till andra världskriget. Dethär med kosmologi får inte säd att växa -;)

Amuletter av mesopotamisk typ Naqada F. Petrie

Egyptologerna har de senaste åren fått upp ögonen för inte bara kulturflödet i "bördiga halmånen" men runt hela Afrika och genom Nildalen. En del murar i Saqqara är av samma veckade typ som man finner i södra Mesopotamien under fjärde årtusendet. Det finns också minst en staty med en "sumer" dvs. med långt skägg och i en pose som är typisk för Sumer

Vid grävningarna i Naqada registrerade Flinders Petrie bl.a. dessa amuletter. Vidare fann han små kvinnliga figuriner med fågelhuvud. En stil vi ser i Mesopotamien och Levanten medan man på Kreta ofta tecknade dem huvudlösa. Förmodligen ville man illustrera den abstrakta tanken genom en metafor till fågeln … se även Första Myten. Det finns också arketypen "Amman som håller händerna under brösten". Liksom Isis med armarna över huvudet uttrycker de en rituell abstraktion.

Vi får ha ögonen öppna för alla detaljer. Egyptierna var mästare i att karakterisera etniska folkgrupper. Förmodligen underlättades det av att olika folk valde egen stil på kläder och utseende. Trots att modeväxlingar förekom ser man att vissa drag bevarades i tusentals år. Oftast ser vi fångna semiter, vilket hänger ihop med att man stred om gruvorna i Sinai där man grävde metaller och turkos. I Söder expanderade man i Nubien för att komma åt metallerna och då ser vi de krullhåriga i konsten som fångar. Se nedan Tjurpaletten för "det nubiska skägget". Tredje typen "fångar" kan vara att man symboliserade skörden med fångar eftersom man animerade odlingen med mänskliga gestalter.

Massan av symboler är förstås förvirrande. Numera har man vist registrerat över 4000 glyfer. Medan man ägnat mindre intresse åt den tidiga symboliken. Det är en lång tidsperiod och ett stort långt land. I denna essä har jag varit på jakt efter den tidiga symboliken för att kunna skönja ursprung och utveckling av symboler och idéer. Detta för att få ytterligare fragment som beskriver hur man tänkte.

Livet för alla handlar i sin enkelhet om att "odla" i årscykeln och därtill ha de kortare cyklerna såsom dagen och månadens rutiner. Jordbrukskulturerna drogs av de månatliga festerna som höll folks medvetande sysselsatt på ett fruktbart sätt. De synliga lederna var Månen och vissa stjärnbilder … men nuförtiden får man inte mycket ut av astrologin

Serekh /emblem

 

Graffiti från Nedre Nubien ca 3250 BC

I början fick vi veta att det fanns hällbilder bara i lederna från Nilen till Röda Havet, Wadi Hammamat etc. man kallar det "Östra öknen". Nu vet man bättre att "det är fullt av dem" längs Nilen från Abydos till Nära Nubien. Det finns mycket att upptäcka där. Det finns flera hundra år äldre vasmålningar exempelvis med kalendermotiv från Naqada och Gerzeh.

Denna bild har motiv som sedermera standardiserades i symboliken ... se även Inledning. I mitten finns två fåglar och den på tredelade cirkeln är kanske "tidsfågel" för månräkningen medan den andra är för det fyrdelade solåret. Man tycks ha haft två tideräkningar vilket kan verka förvirrande. Från samma tid har man hittat framställningar med Dubbelfalken hela vägen nedför Nilen t.o.m. i södra Levanten. Det tyder på att åtminstone i vissa kulturella avseenden hade man samma typ av tvådelad kalender.

Men kanske hela området var förbundna om inte annat i en federation ... är en gissning utifrån andra erfarenheter eftersom det tycks ha varit vanligt med självständiga stadsstater exempelvis i Mesopotamien. Allt tyder på handel runt hela Arabien under fjärde årtusendet och det finns bevis för "sumerisk" påverkan i hela Nildalen

Man kan väl icke säga att han har en klubba i handen, men från samma område finns det äldsta fyndet av ett skaft till en klubba. Till vänster finns portmotivet på en tidig serekh/ emblem och symboliserar början på en ny period. Framför honom finns symbolen sche = stort vatten/ flod och man underförstår Ur-vattnen och underjordsfloden där man odlar.. I senare symbolik har man symbolen under Osiris (i Underjorden) och de hjälpande Selket, jordbearbetning och Neith, bevattning. Till höger tycks ha varit strid och det ser ut som verklig strid. Annars blev det ett standardmotiv för att visa att ledaren var redo att försvara landet

Stele av samma form som en serekh= Hor-emblem = Tidsfalken på porten till nästa tid. Under många generationertid fanns falken på alla emblem och det är dessa ledare man ger titeln Hor/ Horus

Överst Falken symbol för Tiden/ Hor som ochså var staden Nehhens symbol. Kobran är betydelsebärande och har gett namn åt Djet den fjärde i listan. Efter Narmer ca 3100 BC har man rekonstruerat Menes, Djer, Djet, Den, Anendjib, Semerkhet och Qa´a som första dynasti före 2900 BC. Det finns rätt mycket bildmaterial och vi ser att symboliken var fullt utvecklad. Man kallar pelarna palatsportal men de symboliserar porten mellan halvår och är lite olika på vardera sidan av Narmerpaletten. Förövrigt finns "porten" i de tidiga vasmålningarna främst från Naqada

Paletten

Sminkpaletten är en indikation på en växande övre klass och kanske prästerskap. En del använde uppenbarligen smink och det skiljer sig från tidigare samhällens kroppsmålning för att visa tillhörighet och individualitet. Att göra make-up är att anlägga mask och ge den bild man vill att folk ska se och kanske samtidigt dölja sig själv. Präster och shamaners problem är att skapa en rollfigur som passar det drama man delger folket för att leda dem. Det är ingen skillnad på en sibirisk shaman, en katolsk präst eller en egyptisk Seth-präst.

Masken ingår förstås i hela systemet som då kan vara mötesplatser, tempel och alla attiraljer man använder för att illustrera den bärande myten. Allt fler människor längs Nilen kände sig kallade att leda och sökte stöd hos likasinnade. De var intelligenta nog att leda på ett sätt som passade alla och som bar frukt genom att lösa samhällets problem och försörjning. Intelligent "makt" handlar om att "få folk med sig" med minsta motstånd. Sumerer och egyptier var hyperintelligenta. I det långa loppet utvecklades förstå en övre klass med dess hierarkier och dynastier och varför inte släktfejder. Först sen när man har något att strida om blir det krig … enkla mekanismer det där.

Dubbelfalken var "mode" ett tag

Paletter, kammar och amuletter med två fågelhuvuden förekommer under en period runt 3200 BC från Nubien till södra Levanten … vi kan jämföra toalettartiklarna med vår bronsålder överklass. Men vi kan också notera kammen från Gullrum från denna tid. Den vittnar om att idéerna nådde Skandinavien men tydligen slog just kammen inte rot.

Akademiska teoribildare har en viss tendens att vilja se "krigiska stammar" som ett första alternativ till bildande av vad vi kan likna med stater. Dock tycks det varit så i flera kulturer såsom Mesopotamien, Egypten, Grekland, Levanten Anatolien m.fl. att man börjat från små och större tätorter som med tiden gått ihop i allt större enheter. Arkeologin kan inte bevisa stamstrider i Egypten från denna tid, men man har bevis för likadan kulturyttringar och en överklass från Nubien till Medelhavet.

Då måst man börja spekulera i nån sorts federativt tänkande att bosättningar längs Nilen bands samman av samma rituella levnadssätt. Det gemensamma fundamentet var ritual-astronomin där solen delade året och var en stabil referens genom de fyra solstånden. Därtill hade man månen och månadsfesterna som gav en gemensam rytm åt livet. Dubbelfalken ger oss en aning om att man hade en period med osäkerhet om hur man skulle använda dessa två stegräknare. Allt tyder på att man runt 3100 BC slutligen funnit en metod att binda Tiden till stjärnbilderna Taurus och Skorpion där vår kyrka fortfarande binder ritualåret till första fullmåne efter vårdagjämningen. Att binda detta till en stjärnbild ger oss "Stora Klockan" som anger precessionen. Andra använde höstdagjämningen och motstående stjärna … se Senenmuts kalender.

Förutom Falkpaletten har man funnit många med sammantaget det mesta av dåtida djurvärlden i Egypten. Vi vet hur egyptierna använde djuren och deras beteenden för att avbilda och finna ord för abstraherade idéer och kvaliteter ... när jag minns min barndoms lantliga språk är det inte så märkligt. Vill minans jag var tvungen att kolla bakom grannens öra, eftersom folk sa "Han har en räv bakom örat" … Tjuren blev tidigt en symbol för övermänsklig styrka lämplig för en ledare

Symboliken på Tjurpaletten är klar … Tiden drar de fyra kvartalen medan Tjuren = Ledaren håller koll på de tredskande. I faraonisk tid kallade han sig "Stora Tjuren" eller Stora Huset

Gardiner daterar denna, Town/ Tehenupaletten och Scorpion II klubbhuvudet till 3250 - 3150 BC när Egypten förmodligen inte var helt samlat under en parasoll. Det var redan Tjuren/ Oxen och Skorpionens tid där årmannen tog Tjurens gestalt och försvarade samhället. Tyvärr är repet till höger bara ett fragment, men vi ser att idolerna håller frivilligt i repet. Det lär vara två kaniner som symboliserar Syd och Nord, en ibis för Toth/ månen och skrivaren, Hor/ Tiden och Min av Koptos var "staken" och Avlaren … ät mera sallad! Det antyder att länderna/ eller en del var förenade vid denna tid. Man gissar att fyndet är från Abydos men Koptos?

Fienden tyck vara de krullhåriga söderifrån förmodligen. Man kan notera att figuren under tjuren har en flätad skäggpiska och det är kanske därifrån faraonerna fick idén till sitt löskägg. Till höger brukar vallen tolkas som fästning men också som stad/ Stora Huset och skillnaden är kanske icke så stor. Bilden säger att "Staden föder lejonet"

Förmodligen skedde en precisering av månkalendern nån gång runt 3150 - 3100 BC i hela världen egentligen. I Sumer sägs att "månen skär av Tab på Skorpionen", men den ljusstarka stjärnan Antares skulle ha passat vid denna tid. Den motstående stjärnbilden blir då Taurus som en dragare av tiden. Symbolen "tjurhorn" kom att betyda 'vårdagjämning' tills kyrkan tog över tideräknigen. På Narmerpaletten ser vi överst fyra tjurhuvuden som drar var sitt kvartal, men symboliken finns tidigare i vasmålningarna. I Sumer har idolerna en fyrdubbel tjurkrona som till slut ser ut som en turban. Fyrdelningen är alltså knuten till Taurus, medan tredelningen var knuten till Antares och gällde månåret.

 

Tehenu-paletten med nomer/ län? Före Narmer!

Det råder förvirring runt Skorpionen som symbol. Egyptologerna har inte tänkt igenom vad den betyder. Det blir inte bättre av att första uttolkarna fann en "kung Skorpion" och nu tror man att ha funnit en till och det finns skorpionsymboler på många håll. Skorpionen finns med på denna bild i nedersta raden i mitten. Den finns i Abydos på en symbol för "nom/ län" och i övrigt på allt från hällristningar till på paletter.

Man tycks ha bundit månkalendern till den om kvällen vid vårdagjämningen. Alternativt när man bestämde nyår på höstsidan dvs. det nya året börjar 19 juli. Deras årstider är inte riktigt de samma som i Europa där tredelning av året i säsonger passar bra. Men kalendern ändrades en del under historien och Egypten är långt med skillnad i klimat

Vi kan notera att ovanför varje palats finns olika djur men de har alla som bestämning en egyptisk hacka. Man kan jämföra dem med bilder där man ser standardbärare för nomerna/ länen som till slut blev 22 + 20 till antalet i de Två Länderna. Att det är ett lokalt palats kan man se genom att murarna är gjorda på samma vis som i Mesopotamien med utskjutande veck och verkliga byggnadsrester finns också i Egypten … Saqqara vill jag minnas? I sentiden var Dubbel-falken symbol för Coptos, Krokodilen för Dendera och Vita Vallen (fort) för Memfis exempelvis

Egyptologerna har en provisoriskt lista över förmodade ledare som kan vara länsherrar eller småkungar i ett feodalt system innan Två Länder etablerades. Dreyers kompletta lista upptar följande namn: Oryx, Skal,, Fisk, Elefant, Tjur, Stork, Canid (?), Kohuvud-standard, Skorpion I, Falk I, Min-standard + planta, ?, Falk II (?), Lejon, Dubbel-Falk, Irj-Hor, Ka, Skorpion II, Narmer. Fler lokala från Naqada III är Nb (or R ?), Hedjw(-Hor), Pe + Elefant, Nj-Hor, Hat-Hor, Krokodile (underkuvaren), Falk + Mer och från Qustul Pe-Hor.

…….

Dessa båda hör till himlavalvet. Men de översta två skorpionerna står möjligen på en "pall" och är då namn på en av nomerna. Enligt traditionell astronomi är dessa motstående stjärnbilder vid vårdagjämningen vid den tiden

Förvirring uppstod när man tidigt började kalla Narmer för "Kung Scorpion" efter fyndet av klubban som man numera tillskriver Skorpion II en föregångare till Narmer. Felet ligger i att man gett namnet från Skorpionens stjärnbild på klubban och åt dessa tidiga Hor = årman. Dessa symboler är icke i ett emblem /serekh som annars redan varit i bruk sen flera generationer.

Klubbhuvud med världsordning

Klubbhuvudet är skadat och det finns vist inget emblem alls. Det finns det däremot på en annan klubba som nu tillskrivs Narmer. I Narmers emblem finns en kattfisk … som jag i början från paletten såg som en uggla … till all tur har man nu hitta fler bilder så att man klart kan skilja på fågel och fisk. Det finns bara fyra plaketter efter Narmer men därtill finns emblemet på en del stenkärl. För övrigt dateras Narmer lite senare nuförtiden till ca 3090 BC och tiden före det kallas pre-dynastisk eftersom man inte har material att bestämma vilka var i släkt

  …..

Den såkallade Skorpion IIs klubba men finns bara i fragment. Till höger fragment av plakett med Horus Den med klubba. Den dubbla "berg" symbolen betyder antagligen "dags att dra till bergen och mindrift". Hunddjuret betyder andra halvåret, översvämningen börjar. Det är en föregångare till Anubis och Skyttens stjärnbild

Vi ser att de första ledarna i "De två länderna" Egypten redan runt 3300 BC använde klubba som värdighetstecken. Man kan se det som ett hot: "Om du inte underordnar dig slår jag dig i skallen" … forntida symbolik var ofta handgriplig och kunne förstås av alla. Yttermera upplysande är att man graverat världsordningen/ tidlagen i klubban, vilket betyder årets program för folket.

Klubban som värdighetstecken var tydligen i bruk i mer än trehundra år och ersattes av två spiror en för vardera av de två länderna. Den ena skulle förmodligen var en skorpion-tab. Den syns i öppningen till en av portarna på Narmerpaletten medan man menar den andra var en tjurpenis för Taurus. Numera kallas den Was-spira medan den andra försvann i hanteringen och ersattes av andra.

Glyfer och tecken finns åtminstone från mitten av fjärde årtusende med Nekhen, Abydos och Naqada som de förnämsta fyndplatserna hittills. Det blir en enastående tradition med skrivtecken som har samma betydelse under hela forna Egyptens kultur. Numera är det ofta en fråga om uttolkarna hittar rätta orden och ser rätt. På tidiga årsplaketter ser man något som avbildar en graverad stele med en fågel = falk senare tider kallade Hor/ Horus dvs. grekiska för 'Tid'. På svenska är det enklare att använda ordet "årman/ ålderman" som ledare av Världsordning/ Tidlag där jag hellre använder dessa exakta beskrivningar avd det praktiska och verkliga än börjar spekulera i andlig tid, övertro och religion

På en del plaketter ser vi en Tjur vid en ho, vilket symboliserar Hor/ Årmannen som försvarar det gemensamma bordet. Sed-festen förekom också i tidiga dynastier och det var när Årmannen i början med 30 års mellanrum måste springa runt palatset för att bevisa att han var i stånd att försvara folket. På andra plaketter ser vi Hor hålla en fiende i håret ... Vi har också en del hällristningar där man visar samma sak och det betyder väl närmast att man var beredd att försvara sitt land. Man måste skilja på karta och terräng och ha bevis förrän vi anklagar.

Vist ser vi illustrationer som kan vara slagna fiender där de tidiga ledarna kämpade mot semiterna och ville komma åt gruvorna i Sinai och i söder mot nubierna. Folk från Sumer /Elam var tydligen i Sinai runt 3400 BC och det kan vara dem man stred emot. Men exempelvis vid Saqqara, Nekhen och Naqada talar lämningarna nog mest för kulturutbyte.

Äldre historiker ägde ett stort mått av konspiratoriskt tänkande och ville gärna se det värsta och länge var Egypten en slavstat och faraonen en envåldshärskare enligt förhärskande åsikten. Numera inser man att samhället styrdes av ritual och ledare med närmast prästerlig status av ålderman. Detta innebär att folket var invävd i en gemensam anda och vilja att tjäna den virtuella gudomen eller gudaförsamlingen. Exempelvis "Sed-rusningen" visar att folket hade rätt att ställa krav på sin ledare

Däremot ser vi till romerska välde finns det ju mer allvar bakom när man gjorde Jupiterkolonner med överst en ryttare till häst med frambenen vilande på en slagen fiende. Vi vet hur romarna använde sin makt.

Dessa klubbhuvuden ska kanske ses som föregångare till en del årsplaketter där Hor kort deklarerar sitt årsprogram. Vi kan också jämföra dem med Mesopotamiens och Indus plaketter och sigill … se iconografi och linguafranca Men låt oss se på några fragment av klubbhuvuden

…..

Del av iconografin på Skorpion II från ca 3150 BC? En del kallar den felaktigt Skorpionklubbhuvudet och trodde den gav ledaren namn. Det finns i tusentals böcker nu så många får ändra uppfattning

Denna illustration har cirkulerat under falsk beteckning som "fragment av en palett". Vi ser dock att det är från detta klubbhuvud Quibell och Green grävde fram vid Nekhen/ Hieraconpolis tillsammans med ett par andra i slutet av 1800-talet. Då menas klubbhuvud med graveringar. Annars finns en större mängd från runt 3200 BC framåt i olika fina bergarter och det typer på att de varit använt för rituella ändamål. Även i Mesopotamien har man hitta ordförandeklubbor. Det har förstås varit mycket diskussion om tolkningen av företeelsen och symboliken. I detta fall ska vi bara se på illustrationerna.

Vi kan dela upp illustrationen i bitar. Överst har vi en rad standard som förmodligen räknar nomer/ län som lämnade tribut. Vi känner denna metod att symbolisera län som lätt kan blandas med att man använder standard även för tidsbegrepp. I nästa segment börjar vi från vänster med symboler för papyrus och regntiden -- i mitten STOR MAN följd av parasollbärare, en titel men också tjänstemän i staten. Han är "förste hackare/ senare förste-plöjare" och har hjälp av Såningsmannen "när månen är i Skorpionen" vilket även daterar symboliken. På huvudet har han en kon symboliserande kornet eller "det-som-ska-bli". Under scenen finns gruvdrift man förlade till vintern på grund av hettan i bergen

Normalt brukar vi motstående stjärnbild Taurus och vi ser en tjur i symboliken för vårdagjämningens soluppgång vid denna tid. Men tydligen är det månen på kvällen i Skorpionen/ Antares man observerar. Den finns i symboliken långt fram på andra årtusendet. I Sumer nämner man i dikten "Inanna stiger ned …" att " stampade Inanna på Skorpionen (stjärnbilden) och skar av dess svans … " Det passar väl ungefär att månens bana skär vid Antares som var aktuell runt 3100 BC. Det är helt enklet när sol, måne och stjärnbana skär varandra vid vårdagjämningen

Narmers klubbhuvud

Om vi läser från vänster till höger har vi överst Narmers emblem. Därunder Isis som också finns på paletten liksom nederst skrivaren Toth med en månsymbol ovanför skrivpaletten i hans hand. Därefter följer en heb-sed paviljong och vi ser att han har IN-kronan och vi ser trappan ned till Underjorden. På Narmerpaletten bär han IN-kronan på odlingsidan och Skördarkronan på andra sidan där konen symboliserar kornet och symboliken är delvis den samma som på klubban

Senare användes dessa kronor för De Två Länderna när man förenade norr och syd. Förmodligen hörde till ritualet att faraonen besökte båda länderna som "första-plöjare". Egypten är ju ungefär så långt som Sverige och han kunne i sakta mak följa våren från syd till norr. En invecklad symbolik för att knyta ihop norr och syd med ritual. Även i Babylon innebar vårritualet en resa mellan två tempel och det symboliserade ochså utsädets väg från sådd till skörd.

I mitten har vi inramad Tjur, kanske stjärnbilden och det följer en rad standardbärare som förmodligen är kvartalen eftersom vi därunder har Osiris i Underjorden och följet ramade av halvmånar. Underst känner jag igen bara Shu dvs. fuktigheten och symbol för vintern. I nån framställning bär Shu upp Himmelskon där fuktigheten förstås föder kon och den var viktig för födan under vintern. Längst till höger har vi Hägern som senare står på Urkullen som en symbol för översvämningen. Djuren kan symbolisera att man levde av djuren under översvämningen.

Kanske bara de närmaste såg denna propaganda för Årmannens organisationsförmåga. Redan har nämnts det sumeriska inflytande och från Sumer har vi texterna som berättar hur myten om "uppståndelsen" användes för att locka folk till jordbruket. I den fruktbara Nildalen hade man alla chanser att lyckas och visa att Årmannens ordning tjänade man på. Andra "reklampelare" var de små plaketterna med ett tre eller fyrdelat år som säkerligen var begripliga för de flesta äldre. Det var en början på traditionen att dekorera väggar med budskapet. Årmannen var som en av folket även om lyxen ökade i takt med framgången och den Stora Tjuren/ Årmannen fjärmade sig från de dödliga

Så långt om "ordförandeklubban" där alla ledare i alla tider har använt insignier och medel att meddela eller symbolisera "beslut är fattat"… I nordiska tidiga lagar kan vi finna fragmentet "staven föll"… I Egypten ser vi ett antal spiror och stavar och vi får se bakom dem att de representerade olika funktioner i samhället Den som bar en basade över respektive område. Vi ser också den växande byråkratin i Skrivaren Toth samt Parasolbärare som samtidigt var tjänsteman och likaså sandalbäraren. Rent sagt från höften tycker jag att byråkrati och hierarki kom från Egypten ... från höga Nord känner vi sen till när marskalken kom som höll herremannens häst och reservhäst och munskänken blev vist finansminister?

Årsplaketter

Säsongsplakett från första dynastins Djer

Trots att vi inte säkert vet om glyfer kan vi ändock tolka en del av symboliken dvs. ideogram som är kända iconer. I övre raden har vi Horus namn = Årmannens standard kartouche med Falken sittande ovanpå. Plakettrena är oftast delade i tre eller fyra klara avsnitt som då är årstiderna. Överst i högre hörn ser vi papyrus som symbol för översvämningen/ regntiden som egentligen var nya året eftersom man räknade att vattnet (eller monsunen i Indien) bringar fruktbarheten.

I nästa del ser vi "tre steg till Underjorden" Den sittande Osiris och längst till höger IN-kronan symbol för sådden kanske. I Tredje delen ser vi 1 - 3 båtar som klan symbolisera tillväxten, men också att det var tid för seglation och handel. Nederst till höger ser vi Lejonet som är mer tydligt på en del andra. Det är högsommaren och hettan då lejonen började bli ett hot även i Dalen.

…..

Detalj från Aha-plakett observera Tjurhuvudet för Taurus/ Hathor som gud och över skeppet är det förmodligen Hor i sin tidsbåt. Från sentiden vet vi att Hor i Edfu och Hathor/ Kon i Dendera förenades vid nyår 19 juli vid en seglats på Nilen. Det är då samma sak på Aha-plaketten till höger med ritualbåten överst

Djets kam

Här är jag inte överens med egyptologerna när de menar fågeln på båten, stora vingen och fågeln på Djets stele är samma sak. De stora vingarna symboliserar Solörnen och senare förenklade till en bevingad sol och än senare ritade man ofta bara en stor vinge djeneh. Den bevingade solen förekom också i Mesopotamien; hos hettiterna och deras grannar samt Levanten som kopierade Egypten för det mesta.

Båten ovanför bär en fågel och vi kan jämföra med föregående. Är det Hor/ Horus på grekiska och Tiden på svenska på väg till Nyårsmötet. Eller är det en svala som "hälsar dagen" och vad är den lilla figuren framför båten. Det är inte alltid lätt att tyda

Titeln utläses av Horusfalken på rektangeln med namnet Horus Den. Det intressanta är standarden med Anubis och Iaret samt det negativa märket dvs. vår stora skålgrop som användes såväl i Sumer som i Egypten för att ange halvårets slut vid Hunden på Djurkretsen.

En annan detalj är Isis-dolken under cirkeln till vänster om standarden. Den har samma form som avbildningar av bronsdolkar i Val Camonica vid denna tid.

Ytterligare en detalj är ankh-tecknet i en tidig form som associerar till Isis och i överförd bemärkelse just "liv". Man kan tänka sig att den passar in på min modell ovan av den sida som har Jungfrun i centrum i den ursprungliga djurkretsen. Senare förenklades det till djed-pelaren som har fyra "himmelssteg".

Det här med att ormar symboliserade tiden förekom redan då. Här binder de två symboler för månen: De kunne göra underbara sniderier i elfenben

Francesco Raffaeles sajt rekommenderas med massor av bilder och senaste nytt. Även om man inte kan engelska får man en bild av fynden och läget. Förövrigt är texterna inte helt lätta eftersom den är skriven för experter och man måste kunna mycket om geografin, de första faraonerna o.s.v.

http://xoomer.virgilio.it/francescoraf/

Och självaste "gudfadern" Flinders Petries rapport från Naqada "Prehistoric Egypt" där det också finns planscher med många fynd. Det är en hel bok, där man går vidare i panelen till vänster för texter och bilder

 http://www.cwru.edu/univlib/preserve/Etana/prehistoric_egypt/title.pdf

Och ABZU-project tidiga texter.

 http://tinyurl.com/3deu5