Hjul, tidhjul, gå-i-jord m.m.

Hjul, tidhjul, säsongshjul, hjulkors, fotpar, de sju, septemvir, sjumannakollegium, odlingssäsong, gå-i-jord, Jordorm, Vattenorm, Serpens, bergsbruk

Det är ofta svårt att bestämma om vi ser en korsad cirkel, hjulkors eller fotpar som är delade. I båda fallen handlar det om praktisk astronomi att bestämma himlavalvet rörelse i förhållande till var du står. Hjulet kan vi kalla tidhjul och det visar principen medan fotparet med möjlig markering visar en referensriktning till himlavalvet som då kan gälla årets början. Ibland är det midvinter, ibland Kyndelsmässä och båda förmodligen influerade av egyptisk astronomi och årsritual. Övriga vanliga tidpunkter är vårdagjämning och första maj. Vidare syns halvårsdelning eller Ramadan i augusti på egyptiskt och sumeriskt vis, vilket hänger ihop med att månen styrde odlingssäsongens arbeten

Det är egentligen fel att ta symbolerna ur sitt sammanhang, men detta är en detaljgranskning medan den egentliga tolkningen bör göras från bilder som täcker hela ifrågavarande ristning. Varje detalj kan ha sin betydning.

En lista som denna är förstås preliminär. Likaså är det svårt att undvika dubbletter och upprepningar. Dessutom är en del symboler dubbeltydiga. Det är svårt att göra kategorier, men eftersom det är många bilder har dock en gruppering genomförts. Det är ingen exakt vetenskap och mycket återstår att göra, men detta är en början.

Den korsade cirkeln läses KA som skrivsymbol och den sammansatta symbolen består av KA för året, ER för nedgången. Möjligen betyder symbolen TA och är sannolikt ett uttag för stjärnbilden, eftersom

Denna tolkas som danska ordet "ligeud" = rakt fram och pekar ut en riktning på Häll 1. Förmodligen menar man observationsriktningen och då antagligen söder. Vidare i första fallet måste man stå fram Häll 1 och se att detta refererar till berättelsen på ristningen och till verkligheten. Det andra symbolparet består av strecket LI + stora gropen GEUD.

Detta tidshjul associerar till indiska uttrycket "stora och lilla hjulet". Här ser vi hur den lilla korsade cirkeln kan betyda kvartal. I samma fällt finns en stake och en nedgång eller slut på säsong. I tredje kvartingen bryts symmetrin med ett snett streck för Ramadan?

Om inte vi skulle ha andra hjul att jämföra med skulle det vara svårt att tolka detta. Dessbättre finns alldeles bredvid lite förklaringar. Bredvid sneda strecket finns ett fält med nedgång samt två ormar … se nedan ormar.

Cowboyernas tidhjul från Laghällen var enkelt

  Till hjulet hör denna lilla text IPA I KER AN Varmed menas "solen i början" eller första kvartalet. Ena sidan är öppen vilket kan betyda "gå i jord".

Är detta ett tidhjul eller anger det gå i jord med det försänkta fotspåret i centrum och AN-båten.   På andra sidan av hällen finns detta tydliga sänkta spår, där det anger en säsongshändelse.

Korsat är i 45 graders vinkel mot referensriktningen och anger därmed kvartal med den keltiska delningen Kyndelsmässa, Beltänne, Lugnasad och Samain. Här är andra kvartalet angett.

På Ronarudden väst finns flera korsade cirklar eller om det nu är fotspår är svårt att avgöra. Dessa två markerar kvartal eller kvartalsskifte. Vanligen är det nedgången som märks med AK-symbol.

KA eller mjukare GA uttrycker "att gå, går, gående", med underförstått ibland solen, ibland tiden eller arbetet i rumtiden dvs. såväl symbol, ikon som ideogram.

Dubbla symboler dvs. "går" används vid såväl säsongs början som säsongs slut. Det är svårt att se om dessa utsäger helheten dvs. hela årets gång.

Gå-i-jord

Vi får låna ett par tidhjul från Norrköping för att klargör a likheten med de abstrakta hjulen. Det som överst liknar en fot är den sumeriska symbolen för man = LU. Det är förmodligen också symbol för månen eller Egyptens Toth som tog över ledningen vid Kyndelsmässa och fram till Ramadan. Ett kvartal har yttre linjen i punkter när man går i jord.

  Denna lilla bild visar att "gå i jord" markeras med häl i detta fall medan tårna är i luften.. På vänstra hjulet ses att fotspåren börjar före hälen.

På Ronarudden finns dessa två symboler för "de sju" ledarna för sommarmånaderna. I Rom kallades de septemvir eller sjumannakollegium ansvariga för de sju sommarmånadernas arbeten. På grekiska geronsia de äldres råd Talet sju finner vi på östra Dal i domarringarna också. En sluten form anger att det är en sluten enhet. Även om det finns ett urtag.

Dessa bilder förklarar våren och sommaren på Ronarudden. "Ge i ker i kel" är ena texten och betyder förstås att kornet fylls. KER betyder cirkel men också skal. KEL är en stake

Här är Jordormen i verksamhet från Beltänne till Urnan dvs. UR GE. Vi ser underjordsfloden och himlens Vattenorm samt Serpens som skörden. Det är bästa bildbeviset för resonemanget. Här är det förmodligen vårdagjämningen där tre banor möts

Här en orm i bestämt form med början och slut. I vårt språk har vi en ändelse i enskilda ord som ursprungligen var en "krok eller öppning" mot nästa ord.

Här avses himlens Vattenorm

En liten bild av skarvandet av tidsormar från häll 06. De stora tidsormarna finns på häll 1 i Högsbyn samt i Evenstorp. Även Sigurds- och Gökristningarna på runstenar måste nämnas för kontinuitetens skull.

En ensam ristning på Ronarudden som säkerligen avbilder äktenskap i alla dess former inklusive det i himmelska myten.

Det mytiska äktenskapet är Inanna och herden dvs. vattnet och gödseln. Det verkliga är solen, månen och jorden och människan följer båda.

Det börjar med lilla symbolen UN eller NA,. Båda antyder underjord eller "under jord". Sen är det velande skeendet som sammanfogar enheterna under jord till en helhet.

Enligt sumeriska myten är det tvillingarna "vatten och gödning" på Ängen Högsbyn.

På samma ristning syns bilden av utgjutning till jorden. En annan association är Jungfrun som ger sin säd åt Underjorden. En annan mytbild är av den lille på floden.

Den första symbolen I BAN. Den lilla Flickan med hästsvans är det sådda kornet. Den sista kan tolkas "Iban i i jord"

Detta är förmodligen astro-ceremonin att synkronisera med månfaserna. Sista bilden är fyra dagar i nedan. Mars Kråknedan är norra halvklotets gamla märke.

På flera ställen i Högsbyn kallas hon INA. Här tolkas texten "Ina ger van = vatten i jord och huva". Inanna var nymånen, men även regnet och fruktbarheten.

NA LILL UNI är en text från häll 4 Högsbyn vid nedgången till underjorden. Björnväktaren skulle vakta ängarna då syns av björnspåren bredvid.

Denna nedgång till underjordens orm i Evenstorp ger kortast möjliga förklaring. Den ger bevis för att cirkeln med en skålgrop är ena parten och det enstreckade fotspåret den andra parten i det rituella äktenskapet himmel jord.

Om vi därtill läser folkminnet från Högelund är hela bilden klar.

Till bilden hör förstås jordbearbetningen. I början var det med handkraft och hackor och klubbor. Upprepade symboler är verbala handlingar

Här måste man fråga om detta är första tanken på att använda djur att bearbeta jorden. Kanske de hade hört om nymodigheter i Högsbyn också

Bergsbruk

Bergsbruk är också att gå i jord. I sumeriskan och normal logik betyder det streckade området fast material. Resten av bilden betyder bearbetning.

"Ga upp Ma ger" är betydelsen för de negativa händerna enligt ordboken. En bön till Moder Jord. I Egypten var Isis och Hathor skyddsgudinnor för bergsbruket och ritualen ingick i det normala året. Hathor var svala översvämningstidens gudinnan när vädret var tjänligt för bergsbruk.