Amerikas upptäckare 3

Det är välkänt att de "högre" arkeologerna och närstående disciplinerna definierar kultur att vara ensbetydande med byggnader och tempel av bearbetat sten så att de liksom ser att det är kultur. Anonyma stenbumlingar som Carnac 3000 stenbumlingar, alla Västeuropas dösar och gånggrifter från fjärde årtusendet f.Kr samt alla andra manifesteringar i obearbetad sten räknas inte som kultur.

Man använder gärna värdeomdömet "primitiv" om fornfolken ovanför 50:de breddgraden. Det innefattar förstås indianerna och där man gärna tillägger adjektivet "vilda" därför att indianerna hade mage att opponera sig närde vita tog deras land. Sen när de kämpade heroiskt och förtvivlat vid Little Big Horn och andra ställen blev de nobla när de var döda eller nästan utrotade. .. det finns en viss primitivitet inom modern arkeologi fortfarande.

När man allmänt talar om Nordamerikas historia och t.o.m. arkeologi går det sällan längre bakåt än till spanjorerna som satte byxor på åtminstone en del av dessa vildar. Kan inte låta bli att tänka på Adam av Bremen för runt 1000 år sen när hand i brist på kunskap citerade grekernas beskrivning av folken ovanför Skåne … det var enögda … de med huvudet i magen … de med hundhuvuden … och de enfotade. Det förvånande i dagens läge är om nordiska vetenskapsmän fortsätter att citera för att skriva folk inom shamanbältet. Men vad de känner väl sina egna förfäder inom sig … slut på ironin.

Hittills är de äldsta fynden av tidiga amerikaner runt 11000 år gamla. Men likt på många andra håll i världen har arkeologerna grävt ut bara en bråkdel av möjliga tidiga kulturer. Varför skulle inte Amerika kunna ha befolkats vid samma tid som Australien dvs. 40 - 60000 sedan? Det är ju en oändlig stor kontinent och de tidiga kulturerna som levde på naturbruk lämnade inte många svår. Om man kräver att det ska var "civiliserade bearbetade stenhus" blir ju kraven för stora. Min forskning begränsar sig till de senaste sex till sjutusen åren och då har vi åtminstone i s.k. Gamla Världen i regel spår av ritualkultur på vissa ställen

Frän den period har vi också bevis för att människan var mycket rörlig och färdmedlet var förstås oftast båten även om vi inte har direkta fynd från 4000 f.Kr. Går vi till 2000 f.Kr. har vi en rik handel och seglation åtminstone i Gamla Världen och även på nordiska hällar ser vi spår av skepp/ båtar som har kunnat användas för långfärder.

Man tycker kanske nog att akademiska världen borde ha ett system som lämnar öppet för nya upptäckter och som inte o-professionellt värderar i högt och lågt. Då blir det en fråga om politik och kulturimperialism där vetenskapen borde gå före med en rationell beskrivning av forntiden.

På lekmannaplanet vill et gärna bli att stadsbor och Hollywood beskriver "lantissar" som "lowtech" bakom flötet Hollywood är specialister på att göra karikatyrer av vanligt hyggligt folk på landet … det är väl så att de förstår inte det fina i kråksången? Men den som underskattar är en dåre … och om våra förfäder blir det i regel systematisk underskattning eftersom man anta att stenåldersfolket var ännu dummare än lantissarna som ändock använder metall och bor i stenhus numera. Tja, även de akademiska suger på den sorts rötter.

Vi ska inte underskatta våra förfäder som började från noll och där varje lite framsteg eller verktyg öppnade nya möjligheter. Ett öppet sinne upptäcker matematiken och fysiken i ting utan att kunna beskriva den i formler. Det viktigaste är att kunna omsätta till praktiska ting. Exempelvis på nästa bild finns nånstans en symbol som betyder "passare". Det finns också en perfekt cirkel. Passare var ett av de viktigaste tidiga verktygen för att kalkylera och kopiera ting förutom at vara ett ritverktyg att leka med.

I detta avsnitt ska vi se på några olika typer av hela stenblock med ristningar, varav några tycks vara gjorda vid ett enda tillfälle likt skandinaviska rituallagar på häll eller motsvarande i Gamla Världen..

Hoppas att snart få mer bilder från Randall av denna klippa som är översållad av djupt huggna symboler utan nån ordning alls. Det är den främsta klippan med bevis för professionellt huggna symboler och förstås att största delen av dem kan hänföras till Induskulturen 

Tyvärr finns det inga textrader utan hällen påminner som sådan om vissa av Bohusläns hällar översållade med lånade glyfer från södern blandade med rent skandinaviska symboler. Ovanpå hällen finns en större symbol som liknar en Åskfågel som om hällen var helgad åt denne symbol. Det var tydligen något som passade såväl besökarna som lokalbefolkningen. Från senare tid vet att Åskfågeln var en av deras vanligaste ikoner och som finns på häll på olika håll-

 … denna glyf är från Indus-skriften där vi ser de signifikant lågt tecknade vingarna. Det är naturligt att börja på denna klippa med den eftersom den inte ser ut att vara kulturell. Men det finns förstås fler likheter med Indus och varför inte med skandinaviska tidiga skrifter.

Det är förstås också på sin plats att jämföra med såväl Indus som Mesopotamien vid denna tid där stormguden Teshub var främsta idolen i synnerhet i norra Mesopotamien och Anatolien, medan Sumer dessförinnan hade sin Imdugud. En fågel med lejonhuvud och symbol för allestädes närvarande makten. Som vi ser fanns en liknade symbol i Induskulturen.

Om vi verkligen vill förstå och känna folket kan vi i vetenskap ej fly undan och sätt på etiketten "primitiv konst". Med samma respekt för dessa som för främmande länder och språk i våra dagar måste vi inse att det finns rationella tankar bakom symbolerna. I själva verket krävs det sett stort mått av kunskap och organisationsförmåga för att kunna skriva ett språk som förstås av många.

Huvuddelen av figurerna tycks var gjorda på samma gång. Man har försökt att lånkar samman delarna dvs. stavelserna till ett budskap. Undantaget är en glyf i vänstra hörn som är djup huggen och känns igen från hettitisk symbolik som stavelsen AR. Vidare finns en rad av glyfer jag renritar här:

Här får vi hjälp av att förstå månsymbolen till höger och av att veta att växtsäsongen styrdes av månen. I Mitten har vi den ovannämnda situationen där en banan korsa en annan och under i mitten finns en björntass med tvärstreck. Den står då förmodligen för stjärnbilden Björnväktaren. Man kan tolka det som att man justerade månåret i förhållande / konjunktion till/ med Björnväktarens stjärnbild. Och vi känner igen samma symbolik från Skandinavien runt 1700 f.Kr.

(Vårt och) deras problem var att komprimera ett budskap och får det att rymmas på en häll. Alla sorters skrift syftar till att komprimera en beskrivning av verkligheten. En beskrivning av universum skulle vara större än universum. Algebra och formler är det mest komprimerade skrivsättet. Första steget för att skapa en atombomb är en liten algebraisk formel E=mc² . Förfäderna har räknat med algebra längre än vi anar. Vågbalansen är grunden till detta med den obekanta i en a vågskålen och det bekanta i den andra.

Våra förfäder visade sin genialitet för runt 6000 år sen när man kom på ett sätt att greppa kaos. De lyckades greppa himlavalvet med dess oräkneliga stjärnor genom att lägga ett nät över det och ge rutorna namn så att man kunne orientera sig. Nästa steg var att teckna ned regelbundenheten i rörelserna. Därur föddes följden och sviten som är för förutsättning för all planering och ledning av arbete.

Det är detta vi ser i Europas välordnade stumma stenmonument. Man kan säga att det är yttersta formen av komprimering men samtidigt den mest beständiga som håller nära nog i evigheten. All komprimering minskar den omedelbara begripligheten. Vi får gå till de tidiga stadskulturerna för att få texter som kan ge os ledning att tolka detta mönster av ritual för samhället.

Då lär vi oss att stjärnbilderna är ikoner för årets arbeten i tiden och Djurkretsen är tidslingan som bringar ordning i arbetena under säsongerna. Vi har en liten rest kvar i Europa genom att kyrkan på gammalt vis fastställer ritualåret efter månvarven. I andra delar av världen har man tideräkningar som kan vara 6000 år gamla.

Tyvärr har vi inte nyckeln till alla tidiga skriftspråk. Indus Script är ett av de stora språken med kanske runt 450 olika symboler men utan tolkning. Ett mindre antal kan vi förstå genom deras logiska utformning, men resten får vi lämna öppet till framtiden. När vi nu finner symboler mycket lika Indus Script står vi där med många frågor och liten möjlighet till svar. Men vi kan försöka.

På denna häll ser vi mest lokalt anpassade symboler. Björntassarna är märkta med tvärstreck för att visa är förstås inte en björn. Antalet får oss att associera till Indiens tredelning av året eftersom det subtropiska året har tre tydliga säsonger. Detta inflytande förstärks av ovalerna till vänster om björnspåren och som betyder "månad".

Även på denna häll ser man tendenser till att limma symboler. Men eftersom vi inte känner till det lokala fornspråket är det lönlöst att försöka ge glyferna ljud … dessutom känner vi inte till de indiska ljudvärdena heller.

Dateringen blir då grovt runt 1700 f.Kr när Björnväktaren blev aktuell som motstående stjärnbild vid vårdagjämningen alternativ höstdagjämning. Möjligen ska triangeln till vänster beskriva stjärnbilden Allmänt användes denne position för månräkningen. Men här visar man att man följt Björnväktaren hela året. Vidare är det möjligt att detta gav upphov till Björndansen som ursprungligen hölls vid vårdagjämningen.

Denna häll har en blandning av djupt huggna symboler och andra man möjligen knackat in. Tyvärr är många av hällarna skadade av erosion och typiskt kanske är sprickorna ofta på viktiga ställen som förstör helhetsbilden.

Vi ser förmodligen symboler för sol, måne och tid. Skålgropar i en viss ordning är en form av räkning där vi inte vet sambandet. Där finns också en våglinje som är för otydlig för att se som en orm även om vissa liknande sannolikt betyder Vattenormen på himlavalvet.

Vi kan jämföra med hällristningen från Himmelstadlund Östergötland och i mitten finns en jämförelse med den egyptiska glyfen. Det är ett exempel på den handel som förekom fast vi inte alltid har fynd som bevisar det med föremål. Likaså finns katten på hällristning fast inga ben har hittats på boplatser. Dock får vi så många bevis att vi kan se handeln på våra hällar och likaså vid Snake River.

Här får nämnas fyndet av ett alabasterägg med Tutankamuns kartouche i Nampa Idaho

"När forskare ser sannolik närvaro av majs, solros, custardäpple, jordnötter, squash, sötpotatis, yambönor, chilipepper, amarant och flera andra vegetabilier i Asien före 1500 f.Kr. i tillägg till andra data tvingas man acceptera tidigt varu-utbyte skett via oceanen ".